Så här inleds berättelsen av Michele Catalono, före detta musikskribent åt bland annat Forbes Magazine i USA. Det är en berättelse som först väcker skratt men som sedan snabbt för en till George Orwells 1984 och en framtida polisstat som knappast någon vill leva i men som tycks smyga sig på oss i tysthet, när vi inte protesterar.
Vi som har läst Statsvetenskap på Universitetet minns våra första kurser i politisk teori och demokrati. Professorn talar om vikten av att alltid stå upp för demokratin, att den är ett levande dokument som hela tiden måste försvaras i tider av förändring. Demokrati är ingen rättighet, det är något vi hela tiden måste försvara och ALDRIG ta för givet.
Ungefär i dessa tankar minns vi att vi sedan lämnade föreläsningssalen och sedan snabbt planerade för något viktigare -ett event till helgen eller kvällen som inte hade något med demokrati att göra eller kanske blev nyfikna på den där söta tjejen/killen som suttit längst bak i föreläsningssalen.
Efter 11 september attackerna i USA förändrades allt vad vi kallar demokrati världen över, inte bara i USA. För det som övervakas i USA, övervakas i andra länder och den politik som förs i USA färgar den som utvecklas i västvärlden. Under gymnasietiden, när 11 september attackerna ägde rum rådde stor förvirring kring händelsen. Men när det stod klart att USA snart skulle invadera Irak för att rikta fokus mot den gamle räven Saddam Hussein i brist på den egentliga hjärnan bakom attackerna på Wall Trade Center, väcktes kritik och ifrågasättande av USA:s åtgärder och politik för antiterrorbekämpning.
Snabbspolning tillbaka till universitet och skrivandet av en kandidatuppsats om Patriot Act.
Endast 44 dagar efter 11 september-attackerna godkändes den så kallade Patriot Act eller ”the
Uniting and Strengthening America By Providing Appropriate Tools Required To Intercept
and Obstruct Terrorism”av Förenta Staternas Kongress. Syftet var att motverka att liknande
attacker skulle ske igen och därför modernisera och förbättra lagstiftningen.
Patriot Act innebar bland annat möjlighet för telefonövervakning och datorövervakning av amerikanska medborgare och bland annat avlyssna och övervaka politiska organisationer.
Andra delar av Patriot Act gav amerikanska myndigheterna även tillgång till personlig information
såsom medicinska och finansiella handlingar, handlingar rörande den mentala hälsan och
studenthandlingar utan tydlig juridisk kontroll. FBI:s agenter gavs befogenhet att undersöka amerikanska
medborgare utan att sannolik misstanke om brott föreligger om man anser att det är av
betydelse för underrättelseverksamheten.
Patriot Act var från början ett till stor del tillfälligt laginstrument som skulle gälla fram till den
31 december 2005. I juli 2005 godkände dock Kongressen 14 av de 16 tillfälliga delarna av Patriot Act som blev till permanent lag. Sedan dess har Patriot Act utökats och tagit en mängd nya former i nya lagförslag.
Sättet på vilket Patriot Act drevs igenom är också omtvistat. Endast en liten grupp av senatorer träffades bakom lykta dörrar den 12 oktober 2001 för att forma akten varefter den kort därpå presenterades för Representanthuset och Senaten. Flera menar att sannolikt väldigt få hann läsa Patriot Act och att den presenterades som om den redan var godkänd.
(för källor, se Johans kandidatuppsats om Patriot Act som ni kan läsa här)
Men låt oss lämna Patrot Act. Poängen här att vi lätt glömmer att det som igår var ifrågasatt och chockerande åtgärder som vi lämnat över till staten för att "tillfälligt" kunna hantera nya svårhanterliga hot, nu har blivit en del av vardagen och utökats.
Efter bombattentaten vid Boston maratonloppet i april rådde undantagstillstånd i stora delar av staden och få, eller de som inte blev direkt berörda av FBI:s framfart tycktes bry sig. Den kritik som framkom försvann snabbt i den media-rapportering som framförallt handlade om profilerna av de misstänkta attentatsmännen och alla hemska bilder från attentatet och de drabbade.
Minns att NSA-skandalen och Snowdens avslöjanden först väckte vrede, rädsla och besvikelse hos många både i USA och resten av världen medan andra menade att detta var "ju inget nytt", det här "visste vi ju alla" och "det gör ju alla underrättelsetjänster". Samtidigt utmålas Snowden som en skurk eller som en person som "förstör festen" genom att försöka säga något viktigt när alla andra är för upptagna med att dansa vidare.
Läs Michele Catalanos artikel/berättelse och fundera på vilken framtid du har och vilket ansvar vi har som individer och medborgare för att demokratin inte bara ska bli några ord på ett papper. Om vi inte ens talar om problemen kan vi inte vänta oss att det ska ligga kvar under mattan hur länge som helst, en dag är det damm i hela rummet och vi tror att det alltid har varit så...
Orson Wells skrev inte 1984. Det gjorde däremot George Orwell.
SvaraRaderahaha! där blev det visst lite i nattmössan! tack!
SvaraRaderamvh
Johan
Informationen används nog redan för att påverka politiker och makthavare. Hoover använde sitt eget arkiv till att hålla en tumme i ögat på sina antagonister, informationen används nog från NSA på samma sätt i dag fast på en annan skala, både för att stoppa visa kandidater och knuffa fram andra som kan bli lydiga lakejer.
SvaraRaderaDet är här det farliga ligger.