Får bli ett mini-inlägg idag i brist på tid då bokskrivandet går in i en mer intensiv fas, parallellt med en anstormande deadline för en tidningsartikel Johan skriver för en ny tidning vi kommer skriva för framöver (mer om detta nästa vecka).
Presentationen är från 2011 års energikonferens i Washington DC som Johan deltog i och som anordnades av ASPO-USA. Förhoppningsvis finner ni precis som vi många godbitar att lära av inför framtiden.
Ett exempel från presentationen är dessa ord: "De som inte kan sin historia är dömda att upprepa den" eller mer precist "Den som inte känner till tidigare gjorde MISSTAG i historien är dömd att upprepa dessa". Ursprungligen är dessa kloka ord inte från John Michael Greer utan från filosofen George Santayana
Bild från John Michael Greers presentation ovan.
Förändringar i livsstil, även när det införs i olika stor omfattning för olika människor har visat sig vara de snabbaste, enklaste och mest effektiva sättet att möta energibrist (i Sverige, tänk brist på flytande bränsle och dyrare priser på allt som importeras och distribueras runt i landet).
Kom ihåg, att gå före mot "nödutgången" är att INTE agera i panik.
Många läsare har säkert hört om de alltfler lokala och komplementära valutor av olika slag som nu poppar upp som svampar i skogen. Vare sig i Tyskland, Storbritannien, USA eller i Sverige, med sms -betalning i den lokala valutan (Brixton Pound), i form av återbetalning i bröd till de som finansierar ett lån som räcker för att bygga bageriet eller i utbyte av tjänster så framförs för och nackdelar. I Sverige börjar detta fenomen nu spridas på allvar.
Vad sägs om en valuta som inte kräver att du trycker/skapar pengar som Fedi i USA, eller att du får en massa sedlar som förlorar köpkraft över tid om de inte ständigt cirkulerar i lokalsamhället. Framförallt, att du bara betalar för det DU vill köpa för vad DU värderar produkten/tjänsten till. Detta med en valuta som samtidigt ökar tilliten mellan människor och bidrar till ömsesidiga beroende så viktiga för att kunna bygga ett motståndskraftigt/självbärande samhälle.
Den 10:e ska vi delta i ett event anordnat av Omställning Sigtuna, ISSS, Hela Sverige Ska leva mfl där "Minutos" valutan från Tyskland ska diskuteras och testas i experimentform av deltagarna.
Vad är då Minutos? Ännu en knasig och komplicerad valuta? Nej, långt därifrån! Kolla in videon nedan och bilda dig en egen uppfattning men var beredd på att ramla av stolen, för sällan har det varit så enkelt och så hållbart att vara sin egen bank!
Under "uppvaknandet" i Libyen 2011 och den arabiska våren försvann det till ytan stora landet i norra Afrika, i praktiken bort från oljekartan. Oljeproduktionen i Libyen upphörde nämligen helt under delar av 2011 och den genomsnittliga produktionen för året blev cirka 479 000 fat olja/dag (se BP statistical review of World Energy 2012). Detta kan jämföras med året innan revolten då Libyen producerade över 1,6 miljoner fat per dag och var en viktig del i den världsekonomi som efterfrågar alltmer olja, särskilt olja av hög kvalitet och som är relativt billig att utvinna.
Libyen, mindre än Sveriges befolkning men mer än 5 gånger så stort till ytan...men viktigast av allt- de har ju olja!
I en artikel av UPI kan vi nu läsa om hur IMF varnar för att Libyens ekonomi är alltför sårbar för upp och nedgångar i oljepriset, förutom de säkerhetspolitiska "utmaningarna". IMF påpekar att Libyens ekonomi kollapsade 2011 när BNP föll med mer än 60%. Vidare säger IMF att Libyens exportbortfall av oljan ledde till ett budgetunderskott i landet motsvarande 15,4% av landets BNP.
Men i takt med att oljeproduktionen kommit igång på allvar i Libyen igen och ökat kraftigt under 2012 och de första månaderna in i 2013 rapporterar IMF att:
"Återinförandet av kolväteproduktionen under 2012 underbyggde tillväxten till 104,5 samtidigt som inflationen sjönk till 6,1 procent" och "budgeten hade ett överskott på 20,8 procent av BNP och nuvarande överskottet i bytesbalansen ökade till 35,9 procent av BNP."
Från budgetunderskott och recession till överskott i statskassan och tillväxt på ungefär ett år,
med andra ord WOW! Tänk vad lite olja kan göra för en ekonomi som haft "ett tufft år".
Libyen är ett intressant exempel på många sätt. Landet är tillbaka som tredje största oljeproducent i Afrika efter denna enorma produktionsåterhämtning och producerar nu nästan lika mycket olja som landet gjorde innan 2011, endast cirka 200 000 fat/dag mindre.
.
Libyen är dessutom på plats 8 av 12 av de mycket privilegierade medlemmar som är med i oljekartellen Organisation for Petroleum Exporting Countries (OPEC). OPEC som alltså stod för över 42% av världens oljeproduktion 2012.
Vi såg tydligt hur Libyens produktionsbortfall snabbt skapade oljebrist på världsmarknaden 2011 och eldade på oljepriset. Det blev uppenbart hur beroende världen är av att Saudiarabien kan skruva på oljekranarna vid brist på olja på marknaden. På senare år har dock Rysslands ökade produktion varit ännu viktigare för att hålla nere oljepriset. Men Saudiarabien har sannolikt bara cirka 2 miljoner fat per dag i reservkapacitet numera mot tidigare runt 10 och blir därför alltmer ovilliga att använda den.
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig med Libyen, åtminstone ska man vara medveten om vad en ökad ekonomisk tillväxt i ökenlandet innebär på sikt. Libyen är därför en bra väckarklocka för att ALLA länder bör planera för en värld med minskad tillgång på olja och därmed planera för en framtid där tillväxt i ekonomin enligt dagens modell varken är ett självändamål eller ens möjlig.
Christine Hughes, chefsstrateg och president för Otter Wood Capital Management går igenom problemen med Japans penningpolitik och vad de kan leda till steg för steg.
Vad som hänt de senaste månaderna i Japan är dock helt unikt och ett experiment i penningpolitik som är svindlande. I ett försök att få upp den japanska inflationen till 2% på två år gör man nu en mängd åtgärder för att bryta deflationsutvecklingen i landet som pågått sedan början av 2000-talet.
Bland annat ska Japanska centralbanken (Bank of Japan) DUBBLA mängden pengar som cirkulerar i landet inom två år!
Graf från Otter Wood Capital Management presentation nedan
Japan är förvisso världens tredje största ekonomi men som ni kan se ovan är Japan världens enskilt största obligationsmarknad efter USA.
Ska man förstå hur mycket pengar Japan skapar ur tomma luften kan man dock jämföra med USA. USA skapar just nu 85 miljarder dollar per månad med Federal Reserves stimulanspaket. Även om USA är världens största ekonomi och en tre gånger så stor ekonomi som Japan, pumpar Japan in hela 72 miljarder dollar in i sin ekonomi per månad just nu!
Det USA:s centralbank sysslat med sedan finanskrisen bröt ut 2007/2008 är enastående och en nästintill overklig expansion av penningpolitiken för att försöka få igång tillväxten i ekonomin men det Japan nu gör är alltså ännu mer omfattande.
Japan har de senaste 4 månaderna dessutom devalverat yenen med hela 25%!
Samtidigt fortsätter Japan att köpa upp sina egna statsobligationer och sänka räntorna till nästan noll, bara en tidsfråga innan de når negativt område som alltså redan skett i Europa med tyska statsobligationer till exempel. Utländska investerare lånar just nu i japanska statsobligationer (eller i Yen) till i praktiken noll ränta som fortsätter att sjunka i takt med att Yenen devalveras och köper sedan amerikanska eller europeiska statsobligationer som bisarrt nog har en högre ränta relativt sett som gör att det går att tjäna stora pengar på mellanskillnaden.
Som vi skrivit om tidigare, har experter på Japan som Kyle Bass understrukit att japanska centralbanken inte vet vad de önskar sig, dvs högre inflation. Med åldrande befolkning och en total befolkning som krymper i Japan sitter man verkligen i ett klister som ett skapande av pengar inte kan lösa.
Det är även intressant att Christine Hughes gör kopplingen mellan Japans explosiva penningpolitik och det fortsatta fallet av guldpriset. Som vi skrivit så många gånger tidigare faller inte guldpriset just för att det råder brist i efterfrågan på den fysiska metallen. Många handlare av mynt i både guld och silver till exempel har aldrig haft högre efterfrågan på guld och silver.
Men med en marknad där mer än 100 gånger av handeln med guld sker med papperskontrakt och dessa spekuleras i vilt av flera stora banker samtidigt som måånga av världens Riksbanker leasar ut sitt fysiska guld för att håla ner priset på guld, ja då kan priset inte annat än gå ner. Detta gäller dock på kort sikt. Precis som Hughes påpekar i videon sammanfaller prisfallet i guld som av ett sammanträffande med Japans enorma pengartryckande och devalverande av yenen de senaste 4 månaderna.
Det som började i USA, vaknade till liv i Europa med Grekland som första syndabock är nu på väg att fullständigt explodera med Japan. Vi har levt länge nu med tanken att man bara kan låna och låna och aldrig behöva betala tillbaka. Skulder förfaller alltid och när de inte betalas av måste vi ta konsekvensen men vi verkar få dela på smällen och lära oss "the hard way".
Läser man Dagens Industri idag påminns man även om att Sverige inte är ett dugg bättre med privata hushåll som har bland de högsta skulderna i Europa och nu snart får se sin bostadsbubbla spricka. Denna omvälvande förändring för en svensk ekonomi med redan hög arbetslöshet möter vi med "det kommer inte hända, därför behöver inga åtgärder tas".
Se den utmärkta och högst pedagogiska videon nedan med presidenten och chefsstrategen Christine Hughes från Otter Wood Capital Investment för att förstå vad som håller på att hända i Japan.
Håll i hatten, det blåser upp till storm men klär man sig ordentligt blir det lättare att hantera!
UPI och USA Today rapporterar nu om en stor skandal.
Statoil, BP och Shells misstänks ha manipulerat priset på olja genom att på olika sätt manipulera den data man lämnat in till Platts. Platts är ett företag som redovisar data och nyheter för energimarknaden.
Hur har då detta gått till? Hur kan dessa (och möjligen andra företag) ha påverkat oljepriset, riktpriser för bensin mm?? Platts redovisar i sin så kallade Platts´ Market on Close (MOC) det slutgiltiga handelspriset för en mängd råvaror såsom råoljepriset, bensinpriset, flygbränsle, diesel eller andra oljeprodukter. Platts data bygger på att man får in data över faktisk försäljning av olja och oljeprodukter från stora energiföretag som Shell, BP, Statoil, flygbolag, energileverantörer osv (som lämnas in frivilligt).
När denna data kommit in till Platts, kan dess så kallade MOC -avdelning anylsera dessa och vid slutet av dagen ge ett riktpris för tex bensinpriset och råoljepriset.
Många företag som (just det): Shell, Statoil och BP...mfl använder sedan Platts/MOC:s priser för att sätta ett pris vid bensinpumpen eller varför inte, ett stort flygbolag på sina flygbiljetter. Om riktpriset är högt på bensin och diesel eller flygbränsle kan man ju utan vidare höja det. Vill man att riktpriset ska sänkas för att konjunkturen inte går som man vill och efterfrågan på oljeprodukter gått ner, ja då kan man alltså försöka påverka detta genom att ange felaktiga data och påverka priset neråt.
När EU Kommissionen fick frågan av USA Today "om bensinpriset drivits upp" (med manipulation), ska man ha sagt att det är möjligt då "även en liten styrning av oljepriset kan ha en enorm inverkan på bensinpriset och kan skada konsumenterna".
EU -Kommissionen har ännu inte pekat ut några specifika företag men Statoil, BP Shell och Platts ska ha medgett att det gjorts tillslag mot deras kontor.
Vi får nog anledning att återkomma till denna fråga...
När vi nu läser om hur USA:s utrikesminister John Kerry landar på svensk mark i bland annat Dagens Nyheter, slås man än en gång av hur några droppar olja i Arktis kan skapa sådan uppståndelse bland dess angränsande stater. För inte är det för att samtala med Sveriges statsminister som en amerikansk elefant trampar svensk mark.
De flesta länder, däribland Sverige, ställer sig på rad för att med öppna dörrar välkomna det stora landet i väst för att vi så länge matats med information om hur rika och mäktiga Förenta Staterna är och därav bör sköta vår relationer därefter.
Det är ur detta sken "USA:s statsbesök" till Sverige ska ses eller snarare Kerrys resa till Kiruna och det Arktiska rådets möte. Sverige har nämligen sedan 2011 varit ordförande för det så kallade Arktiska Rådet och håller nu ett stort möte i Kiruna där höga ministrar från bland annat USA (ja, Kerry ska dit) och Ryssland ska mötas för att underteckna ett avtal om åtgärder för oljeföroreningar.
Arktis omfattar förutom Arktiska havsområdet även Sverige när man inkluderar den Norra polcirkeln vilket är anledningen till att Sverige är ordförande för den grupp av 8 länder som utgör det så kallade Arktiska rådet.
Arktiska rådet består av, förutom Sverige, Ryssland, USA, Danmark (Grönland), Norge, Island, Kanada och Finland. Varken Sverige eller Finland har dock några juridiska rättigheter till något inom det Arktiska området då det Arktiska havsområdet inte angränsar till dessa länder.
En del kanske tror att det är ny teknik och smältande isar på grund av en accelererande klimatutveckling vid polerna som plötsligt gjort en massa olja tillgänglig för 6 av de 8 Arktiska rådets medlemmar.
En resurs är dock långt ifrån lika med en reserv, dvs utvinningsbar olja. Endast i genomsnitt 40% av en resurs är utvinningsbar, ibland så lågt som 20% och ibland uppemot 80%. Detta gäller dock I NORMALA FALL, alltså vid djuphavsborrning i Nordsjön och vid utvinning i Saudiarabiens öknar tex.
Ena dagen is och stormar som får den mest erfarna av seglare att tappa hatten, andra dagen solsken och bara små isplättar i vägen alltså. Det kräver med andra ord endast sunt förnuft för att dra slutsatsen att vi talar om de lägre utvinningsnivåerna av resursen. Man bör hålla i minnet att världen konsumerar över 32 miljarder fat olja per år...och att alla lovord om stora oljefynd ska sättas i relation till vad som faktiskt produceras i dag och att det tar flera år för oljeproduktion att komma igång. I Arktis fall blir infrastrukturen dessutom en ovanligt hård nöt att knäcka.
Är man realist och påläst om Arktis fossila energikällor inser man att blotta tanken på att utvinna olja och gas från detta område signalerar ren desperation från världens oljeproducenter och dessutom en total okunskap om dess miljömässiga konsekvenser.
"Ett avtal om åtgärder för oljeföroreningar" av Arktiska rådet är i praktiken en ansvarsfriskrivning och legitimering av katastrofala oljeutsläpp i världens kanske mest sårbara ekosystem.
Sverige har en LÅNG väg att vandra innan vi kan hävda att vi bygger en hållbar ekonomi kopplad till naturen och som håller även utan lån från framtiden.
Glöm snacket om ett energioberoende USA (eller något annat land för den delen) för att skifferutvinningen kommer till "räddningen", nöden är inte uppfinningens moder i den omfattning många vill tro.
För två veckor sedan rapporterade vi om en annan sida vi varmt rekommenderar. Kanada har lanserat en sida där oljesandsutvinningen i delstaten Albertas (Kanada) effekter på miljön ska övervakas. Data och kartor över den enorma oljesandsutvinningen i delstaten ska insamlas av en mängd forskare och redovisas kontinuerligt på sidan.
Båda skifferutvinnings-sidan och oljesandssidan är goda nyheter även om det framförallt behövs mycket mer kunskap om oljesituationen i världen i sin helhet, inte bara att man börjar tala realistiskt och sanningsenligt om de cirka 15% av världens oljeproduktion som dessa ovanstående två okonventionella oljor tillhör. 85% av världens oljeproduktion ligger fortfarande kvar på runt 2005 års produktionsnivåer, vilket är en viktigare kunskap.
Den tredje sidan som vi inte blir lika glada över, kritiseras nu av Harvard Lawschool i USA. Det finns nämligen sedan ett år tillbaka en sida som heter FracFocus. FracFocus är tänkt som en sida där företag som sysslar med oljeutvinning, särskilt skifferutvinning av gas och olja och även oljesandsutvinning ska lämna data om vilka kemikalier man använder vid utvinningen.
Företagen har uppenbarligen tillräckligt med problem för att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt, att dessutom tvingas ta de verkliga miljökostnaderna för utvinningen vore rena dödsstöten. Samtidigt går Obama -administrationen en omöjlig balansgång med å ena sidan ett skriande behov av ökad tillgång till egen olja och en växande skuldbörda med högre arbetslöshet, samtidigt som man vill ge sken av att tänka på miljön och medborgarnas hälsa.
Med nuvarande utveckling kommer dock skifferutvinningen i USA leda till ÖKAD skuldbörda när skifferbubblan spricker och SÄMRE hälsa för landets medborgare i takt med att skifferutvinningen sprider sig till fler dricksvattenreservoarer. Detta är ju inget som säljer varken politiskt eller i kvartalsrapporten så håll ögonen öppna och öronen redo för det är mycket brus i etern.
Fram till åtminstone början av 1970-talet dominerade några få internationella oljebolag som tillsammans kontrollerade cirka 85% av världens oljemarknad och därmed i praktiken den globala ekonomin.
Dessa sju var:
Standard Oil Company of New York & Standard Oil of New Jersey (idag Exxonmobil)
Standard Oil of California & Texaco (idag Chevron))
Gulf Oil
Anglo Persian Oil Company (idag BP)
Royal Dutch Shell
Dagens Sju Systrar är dock nästan helt kontrollerade av nationella oljebolag, sedan förstatligandet av världens oljeproduktion kom igång på allvar i början av 1970-talet. Dagens Sju Systrar är:
Saudi Aramco (Saudiarabien), enskilt största i världen
Gazprom (Ryssland)
China National Petroleum Corporation (CNPC) (Kina)
National Iranian Oil Company (NIOC) (Iran)
PDVSA (Venezuela)
Petrobras (Brasilien)
Petronas (Malaysia)
Aljazeera sände precis 4 delar i en mycket sevärd dokumentärserie med titeln:
"The Secret of the Seven Sisters-A four-part series that reveals how a secret pact formed a cartel that controls the world´s oil".
Serien består av fyra delar och i del fyra tar man även upp Peak Oil. Tyvärr går man inte på djupet av Peak Oil, istället är det mest korta intervjuer med bland annat Colin Cambell och fokus på framförallt Mellanösterns, Venezuelas och Kinas förändrade roller för världens oljesituation.
Ni kan se del 1 & 4 nedan, för mer info och tillgång till de övriga delarna, se här.
Centralbanker världen över trycker pengar i en aldrig tidigare skådad omfattning. Från Bank of Japan till ECB, Bank of England och Federal Reserve i USA pressas räntorna till 0-nivån samtidigt som pengar pumpas in i systemet som konstgjord andning för en ekonomi som kräver fortsatt tillväxt med ytterligare lån från framtiden.
Månnga av bloggens läsare är väl insatta i skuldkrisen och dess koppling till Peak Oil. Utan billig energi kan inte skapandet av pengar ur tomma luften stimulera någon ekonomi till underverk mer än högst kortsiktigt (och då endast genom att definiera om hur man mäter tillväxt, inflation etc).
För tillfället tycks den finansiella ekonomin vara frånkopplad den fysiska ekonomin men det är givetvis bara en saga på pappret. Människor behöver arbeten och mat på borden, inte digitala ettor och nollor som skapas med en knapptryckning.
Ibland är det dock nyttigt med en liten sammanställning av läget och försöka se det utifrån bankirernas perspektiv...och försöka förstå varför det är så svårt att lämna status quo även när det mesta hälsosamma är att göra det innan energin/naturen/den fysiska ekonomin gör det åt oss. Kanske är det just problemet, att banksektorn inte förstår att planeten inte kan blåsas upp eller utnyttjas hur som helst utan att det får kontraproduktiva konsekvenser även för "pappersekonomin".
Eller så kör man på tills det brakar, för det funkar ju med bubblor på finansmarknaden så då måste det ju vara samma sak med planeten...
Nedan ger CBC News en liten sammanfattning av läget på bankfronten i "Monarchs of Money". Bland annat om hur flitiga sparare nu får se sina pensionsfonder förlora sitt värde/köpkraft till förmån för en ekonomi som måste stimuleras med billiga pengar som i sin tur uppmuntrar till en lånekultur som ska leda till högre konsumtion av produkter man egentligen har råd med/motsvarar den köpkraft man har i handen.
Vi har tidigare skrivit hur alltfler investerare väver in Peak Oil i sin portfölj för att kunna navigera in i en allt osäkrare framtid där gamla modeller för ekonomisk tillväxt och business as usual inte längre är några relevanta väderstreck när haven böljar.
En av våra favoriter när det gäller investerare som förstått Peak Oil och som redan nu kalkylerar med olika sätt Peak Oil kommer påverka det ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska-klimatet är Eric Townsend. Ni kan läsa mer om Townsend i tidigare inlägg men det är värt att understryka att denna man just nu bygger upp en Peak Oil hedgefund i Hong Kong och är en högt respekterad investerare.
Igår kom Eric Townsend ut med sitt senaste "Peak Oil investor newsletter" som är ett nyhetsbrev Townsend ger ut gratis på sin site en gång i kvartalet (krävs dock att man skriver upp sig som prenumerant). Ni kan dock ladda ner nyhetsbrevet direkt här.
I det senaste nyhetsbrevet, som vi varmt rekommenderar att man läser, sammanfattar Townsend det viktigaste han gått igenom tidigare men utvecklar även en hel del nytt och reder ut en mängd missförstånd kring "dollarns kollaps"mm.
Framförallt går Townsend igenom logiken som leder honom till slutsatsen att USA och den västerländska världens frustrationen över att se USA/väst förlora ekonomisk, politisk och militära positioner gentemot ett allt starkare Kina och Sydostasien, kommer leda till att man ser se sig tvingade att skapa en världsvaluta.
Detta kommer dock inte sätta stopp för ett Kina som fortsätter att bygga en militär flotta som i likhet med USA på sikt kommer att ha en global räckvidd. En världsvaluta kommer heller inte hindra att Kina från att få ett fortsatt ökat inflytande i resursrika Afrika men en världsvaluta kommer troligen från Europas och USA:s sida ses som ett sätt köpa tid och få lite andrum i en skuldkris som annars riskerar att eskalera utom kontroll.
Läs Eric Townsend newsletter men man kan skippa de mer tekniska investeringsbitarna om guldet och oljan , det finns mycket godis och klokheter mellan raderna! Trevlig första maj!