Elefant, Åsna eller Struts?

Det är nu mindre än två dagar kvar till presidentvalet i världens största supermakt både militärt och ekonomisk  Som bekant befinner sig USA i ett liknande läge som under den stora depressionen.

Finanskrisen hägrar likt digerdöden över den amerikanska ekonomin. Trots fredagens rapportering av den något muntra säsongsjusterade arbetslöshetsstatistiken som bara steg 0,1 procent till 7,9 procent så att den nätt och jämnt understiger den magiska 8 procent -nivån.

Aldrig någonsin har så många amerikaner varit beroende av bidrag, hissnande 46 miljoner amerikaner fördelat på 22 miljoner hushåll är beroende av matkuponger (food stamps).

Förutsatt att gällande politiska beslut inte upphävs eller modifieras så blir det massiva finanspolitiska åtstramningar i USA under 2013 om Obama vinner valet. Vid årsskiftet kommer nämligen en rad skattelättnader att löpa ut, bland annat de som Bush d.y genomförde i början av 00-talet under sin första mandatperiod.

Samtidigt genomförs de automatiska budgetnedskärningar som demokrater och republikaner tidigare kommit överens om för att budgeten skall stabiliseras på sikt. Totalt uppgår skattehöjningarna och budgetnedskärningarna till drygt 700 miljarder USD eller ca 4,5% av BNP. Enligt CBO (kongressens budgetkontor) kommer BNP att minska med 1,3% första halvåret 2013 om samtliga skattehöjningar och budgetnedskärningar träder i kraft den 1 Januari 2013. Om man däremot förlänger skattelättnaderna och inte genomför de automatiska budgetnedskärningarna kommer BNP öka 4,4% 2013, enligt CBO.

Vid en första anblick kan ett otränat öga lätt tro att en snabb boost och räddning serveras av Romney om han nu bara kan bemästra "voodoeconomics" som sin anfader Ronald Reagan. Men i ett läge när USA:s skatteintäkter är de lägsta på 40 år är Romneys enda recept för ekonomisk framgång inte bara fortsatta skattelättnader utan ÖKADE skattesänkningar med 480 miljarder dollar och ÖKADE anslag till försvaret.

Romney hävdar att pengarna ska tas igen genom att framförallt begränsa möjligheterna till skatteavdrag för höginkomsttagare samt med nedskärningar i den offentliga välfärden där avskaffandet av medicare (ja eller Obamacare om man så vill) är prio.

Receptet känns knappast nytt, snarare påminner det om något som provats förr. Republikaner sänker skatten, håller tummarna och rustar upp med skenande budgetunderskott som följd. Efterträdarna får ta notan som bara ackumuleras. Är Mitt Romney måhända en ny Reagan i fårakläder?

När nu ”The land of the free” har blivit en kronisk skuldslav med 16 triljoner dollar i samlad statsskuld är så klart intresset minst lika stort för det "fiskala stupet" som för presidentvalet. Men såväl handlingsutrymmet som den politiska viljan att försöka sanera budgeten och minska låneberoendet är tämligen begränsat vare sig det sitter en åsna eller elefant i Vita huset, därför är det dock troligast att den eviga kreditdansen fortsätter att ledas av en struts.

I dagens SvD kan vi läsa att oron hos G20 -gruppens övriga medlemmar är stor över att onkel Sam skall göra något läskigt och förhastat för att minska underskotten genom att börja skära i utgifterna och höja skatterna, något den heliga tillväxten knappast lär gilla. 

Om Obama nu vinner är sannolikheten stor att republikanerna kommer att försöka sätta käppar i hjulet när det är dags för nästa budgetuppgörelse då skuldtaket återigen måste höjas eftersom viktig majoritet i kongressen även behövs för demokraterna. En kompromiss där t ex några av skattehöjningarna uteblir är inte ett omöjligt scenario om demokraternas underläge i representanthuset består efter valet. Någon längre schism lär knappast de finansiella marknaderna uppskatta med ökad volatilitet och nedgångar som följd. SvD2

Kuriosa: Sedan Roosevelt på 1930-talet har ingen amerikansk president blivit omvald med en arbetslöshet på över 7,2 procent. Franklin D Roosevelt blev omvald 1936 med en arbetslöshet på 16,6 procent och igen 1940 då den låg på 14,6 procent. När Jimmy Carter föll 1980 låg den exempelvis på 7,5 procent.

USA's statsskuld har nu i skrivande stund passerat 16.16 triljoner USD medan BNP uppgår till 15.77 triljoner USD. Dvs statsskulden är numer 102% av BNP.

Situationen illustreras bäst i bilder.