Elbilens hämnd, supermiljöbilspremien en framgång

Ibland är det lustigt hur media kan vända kappan efter vinden eller snarare som i detta fall stoppa in kappan i garderoben trots att alla indikatorer tyder på att en storm är på väg, i detta fall en elektrisk storm.

Vi har tidigare skrivit om att regeringens så kallade supermiljöbilspremie inte på något sätt kan tolkas som en flopp, när den inte ens annonserats ut ordentligt på Transportstyrelsens hemsida så folk kunde bli medvetna om dess existens och hur den rent praktiskt kunde erhållas vid köp av en elbil (vid tidpunkten då media framställde satsningen som en flopp för några månader sedan).

Nu visar det sig (föga förvånande) att pengarna som skulle räcka till 500 elbilar för supermiljöbilspremien för detta år (2012) snart är slut. Detta bör säga ganska mycket om vart vi är på väg och att alltfler svenskar kan tänka sig att köra en elbil.  500 elbilar är en droppe i havet, javisst men att svenskarna trots elbilens dåliga eller obefintliga reklam kontra bensin/diesel+hybrid –bilens fullständiga dominans, regeringens extremt dåliga marknadsföring av supermiljöbilspremien och Sveriges obefintliga infrastruktur för elbilen i form av snabbladdstationer eller incitament som Norge där det storsatsas för att få konsumenter att inse fördelarna och möjligheterna med en elbil ja allt detta till trots är alltså trenden ändå att elbilen lockar alltfler svenskar.

Dagens Industri citerar Lena Ek:
 ”Det tar alltid lite tid innan ett regelverk blivi känt. Vissa räknade ut satsningen, men de nya siffrorna visar att det var riktig”. Knack knack, är det någon hemma!? Nej inte väntade man på implementeringen av ett regelverk, snarare drar tankarna till en väntan på Volvo…och vadå ”vissa räknade ut satsningen”-snart sagt hela media -Sverige drog åt samma håll! 

Den som inte känner till historien kanske tror att oljebilen vann över elbilen, järnvägen och spårvagnarna i ett "fair game" där oljebilen (bränslemotorn) vann i fråga om ekonomi, energieffektivitet och ja stil. Sanningen är så långt från denna beskrivning som man kan komma och i brist av tid utvecklar vi inte detta mer än att understryka att när särintressen som sitter på ett framgångskoncept (bränslemotorn) och har tillgång till vad som tycktes (30-talet och framåt) vara oändliga mängder billig olja, ja när dessa får styra och detta får pågå i över 80 år ja då kan det knappast väntas att en återelektrifiering av transportnätet ska ske över en natt eller utan motstånd!

Peak Oil "löses" tyvärr inte av elbilen, massiv utbyggnad av järnvägsnätet eller olika elektriska färdmedel som bara kan ersätta delar av oljeflottan idag men de kan helt klart dämpa landningen ja eller göra omställningen från en globalt producerande fossilbränsleekonomi till en lokalt och regionalt producerande hållbar ekonomi, klart lättare. Olika länder och regioner har olika förutsättningar för eltransportnät så att säga att det fungerar/ej fungerar på en plats betyder inte att det kommer fungera/ej fungera överallt.

Den som funderar på att köpa en ny bil (oavsett behov eller skäl) bör fundera på att göra en livstidskalkyl över kostnaderna kopplade till fordonet och där lägga in som tyngsta post: drivmedelskostnaden. Oljepriset kommer bara att fortsätta att stiga och därmed  bensin/dieselpriserna och smärtan vid pumpen. Bensinpriset är idag runt 15kr/litern i Sverige, vad tror ni det ligger om 5 år? 10år? Vad kostar en elbil i laddning och underhåll under dess livslängd? Kanske är inte en elbil så dyr när allt kommer omkring? Man bör åtminstone fundera i dessa banor innan man avfärdar en elbil som kanske kostar 100-150 tusen mer i inköpskostnad idag än "motsvarande" bensin/diesel/hybrid-bil.   

Ibland undrar man om inte en liten John D. Rockefeller sitter vid varje redaktion, bilfirma och regeringskansli och trycker och drar i några magiska trådar som skickligt utmanövrerar alla seriösa konkurrensförsök av transportmedel som inte drivs av olja…frågan blir osökt om elbilen är en flopp eller en propp i oljeindustrins öga...vi lutar åt det senare!