Men låt oss börja med reportaget. Svensk åkermark försvinner fort som vinden när kommuner väljer att som i SR-reportaget, i Sättuna norr om Linköping bygga nya bostäder och vägar där mycket bördig åkermark nu ligger. Motiveringen enligt Linköping kommuns översiktsplanchef är att Sättunas åkermark ligger nära vattnet, nära stan och endast 2 km från närmaste köpcenter...
Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland menar att detta är vansinne då den högproduktiva jordbruksmarken kommer behövas för den framtida matförsörjning för städerna och kommande generationer.
Senaste 20 åren har åkermark motsvarande USA:s yta försvunnit bara på grund av ökenspridningen säger Anders Larsson forskare vid Sveriges Lantbruks Universitet i reportaget.
Problemet, menar Anders Larsson, är att Sverige i princip inte har någon skyddande lagstiftning för svensk åkermark, till skillnad mot den som finns i exempelvis Tyskland och Frankrike. Sverige bygger på åkermarken för att det är billigare men Anders Larsson menar att det inte är nödvändigt att bygga bort åkermarken.
Vad läsaren måste förstå är att dagens högintensiva jordbruk inte bara är en katastrof för klimatet och för hållbarheten/resistensen i jorden. Fleråriga grödor som är näringsrika och motståndskraftiga över olika odlingssäsonger finns knappt tillgängliga idag och kunskapen hos odlare eller kännedomen om hur man utvecklar rätt typ finns inte heller. Detta är dock inte huvudproblemet för vår matförsörjning framöver, om vi bortsåg från klimatet. Det finns en anledning till att vi övergått till högintensivt/storskaligt jordbruk, det är möjligt och lönsamt om vi har ett ständigt flöde av billig energi i form av olja som kan driva våra traktorer och framställa bekämpningsmedel etc som de ett-åriga grödorna kräver för att i huvudtaget överleva!
För att förstå problematiken vi står inför när det gäller matproduktionen i Sverige såväl som i övriga världen, (i synnerhet i den fossilberoende matproduktionen i västvärlden) rekommenderar vi att man lyssnar till Wes Jackson och läser tidigare inlägg i frågan.
Wes Jackson är bl.a president för the Land Institute, Dr i genetik och enligt Life Magazine en av 18 individer som förutspås bli en av de 100 viktigaste amerikanerna under det 20:e århundradet.
Att inför denna omställning, som Peak Oil tvingar oss till, att gå från ett samhälle nästan helt inriktat på service och import av av mat och andra produkter till ett samhälle där mat och allehanda verksamheter och produkter produceras till största delen lokalt och regionalt, blir byggandet på bördiga åkermarker nästan som att gräva sin egen grav.
Det är dock viktigt att här understryka att långt ifrån alla svenskar kommer bli bönder pga Peak Oil eller kanske ännu viktigare, inte producera mat på det sätt vi idag tänker oss med stora odlingsmarker där skördetröskor och traktorer far fram. Detta blir inte möjligt i dagens omfattning då diesel och bensin kommer bli för dyrt och en bristvara.
Snarare blir det sannolikt intensivodlande och småskalig matproduktion som de flesta på något sätt blir involverade i, direkt eller indirekt. Det största problemet är att kunskaperna om hur man brukar jorden nästintill är obefintlig bland gemene man och detta är inget man lär sig över en natt. Till råga på allt bygger den kunskap som många bönder idag har på tillförsel av gödsel, bekämpningsmedel och ja flytande fossila bränslen-för att i huvudtaget genera någon mat! Det är med andra ord även en stor omställning för många bönder som väntar, även om steget för bönder blir kortare.
Lyssna på SR-programmet och den efterföljande åkermarksdebatten och fundera själva!
Tidigare inlägg som kan vara av intresse:
- Arla ett hot mot svensk livsmedelsproduktion
- Att odla för framtiden utan billig OLJA
- Hållbara lösningar för ett ohålbart leverne
Hej, Bra inlägg och det tål alltid att upprepas, då de flesta medborgare förknippar mat och livsmedel med ICA och COOP. Bara att gå och handla. Och då vet vi att tre -fyra dagars stopp av införsel till Stockholm innebär tomma mathyllor. Då handlar det om distribution, men det allvarligaste är omställning till ett lågenergi jordbruk som t ex permakultur. Den tar 10 -15 år att introducera och kanske bara ger 50 -60 % av den skördar som vårt oljedrivna kemikaliejordbruk. En fråga. Vad betyder detta som ni skriver: "Snarare blir det sannolikt intensivodlande och småskalig matproduktion som de flesta på något sätt blir involverade i, direkt eller indirekt."
SvaraRaderaHej Martin! Med intensivodlande och småskalig matproduktion avser vi permakulturliknande lösningar och med direkt och indirekt menar vi att det kommer byggas upp mycket verksamheter kring matproduktionen för att den ska kunna säljas och distribueras lokalt/regionalt. Allt ifrån bagerier och lokala marknader av olika slag till delvis eller helt självförsörjande hushåll/och eller commumities i fråga om mat och även energi. Lokala valutor som återinvesteras/endast cirkulerar lokalt är även intressant. Tycker det är riktigt intressant när man investerar/stödjer ett lokalt bageri ekonomiskt och får avkastning/pengarna tillbaka i form av bröd tex-genialt!
SvaraRaderaHoppas dock det går fortare än 10-15 år även om jag inser att det inte är realistiskt dels med tanke på okunskapen kring hållbart odlande och dels för att våra jordar måste avvänjas från enformiga grödor och ständig tillförsel av kemikalier.
/Johan