Det som fick tysk elbalans att gå ihop när kärnkraftens andel minskade från 22 till 17 procent var mer brunkol, mer vindkraft och ved samt en minskad nettoexport av el. När de övriga 17 procenten också ska bort kommer det bara delvis att täckas av främst vindkraft.
Eldandet av brunkol och fossilgas kommer att öka under år med normalt väder, och Tyskland blir även mer beroende av ström från Norden, Frankrike och från andra håll samt gas från Ryssland. EU-reglerna om utsläppsrätter kommer att bromsa eldandet och den tyska energipolitiken kommer därmed ett medföra en mix av mer brunkol och högre elpriser.
Brunkolseldade kraftverk har i Tyskland samma funktion som kärnkraften i Sverige, de svarar för baslasten och är som regel i gång dygnet runt, med en typisk årlig drifttid på 7 000 timmar om året. Brunkolseldningen ökade också 2011, när annan energianvändning minskade och en dryg femtedel av kärnkraftselen stängdes av.
Det återstår att se om Merkel har med sig vädergudarna denna vinter.
Vädret har dämpat stöten. I Tyskland var 2011 ett milt år, det var därför energiåtgången minskade så mycket som 5%. Den ekonomiska krisen i andra länder har också minskat efterfrågan på el och gjort det lättare att få strömmen att räcka i Tyskland.
I Sveriges Radio P1 kl.16.00-16.45 och 17.00-17.45 (även 22.12 ikväll) sänds i dag ett program som berör Tysklands kärnkraftsavveckling, vi får väl se om programmet tar upp hur Tysklands energiomvandling påverkar svenska och nordiska elmarknaden.
På The Oil Drum kan vi läsa ett högaktuellt gästinlägg av Paul-Frederik Bach med mer än 40 års erfarenhet av elsystem -planering. Bach har bl.a. arbetat som planeringschef för Eltras (numera del av Energinet) kraftöverföringskontor som ansvarig eloperatör för västra Danmark, Bach har även lett Danmarks deltagande i Nord Pool men är pensionerad sedan 2005.
Graf ovan från Paul-Frederik Bachs artikel
Som Bach visar, Tyskland är elspagettins knutpunkt i Europa och den kraftiga utbyggnaden av vindkraft och andra förnyelsebara alternativ i landet sätter stor press på ett redan överbelastat elnät. Framförallt Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern får stora problem vid endast små störningar eller oplanerade flöden som överbelastar elnätet i Tyskland och sedan sprider sig vidare som en löpeld till övriga länder.
Bach säger att Tyskland är medveten om problemen med det mycket ansträngda elnätet och i en studie 2011 gjord av "Office of Technology Assessment at the German Bundestag" (TAB) konstaterades att det värsta som kunde hända var ett större strömavbrott. Studien testade konsekvenserna för ett 2 veckor långt strömavbrott. Konsekvenserna för telekommunikationerna, Internet, transporter och trafiksystem, vattentillgången, mattillgången, det finansiella systemet osv analyserades.
Slutsatserna i studien var att ett avbrott i elsystemet skulle kunna likställas med en nationell katastrof redan efter några dagar. "Även om sannolikheten för att detta ska inträffa är mycket liten rekommenderar rapporten vidare satsningar på alla nivåer för att öka resiliensen för kritiska infrastrukturområden både på kort -sikt och medellång -sikt.."
Planering för större strömavbrott görs sällan för att man inte tror det ska inträffa och för att kostnaderna för förberedande åtgärder anses överflödiga.
Men, säger Bach, strömavbrott kan inte undvikas och därför måste kritisk infrastruktur förberedas för elavbrott med nödvändiga back up -system.
Vi får väl hoppas på att elnätet i Tyskland byggs ut i snabbare takt än vad ny elproduktion kopplas på men vi påminner om vad Mark Twain sa:
"Om du gör vad du alltid gjort, får du vad du alltid fått"
Döm själva!
Ojojoj ja inte ens tre dagar!!
SvaraRaderaUndrar hur Sverige skulle klara sig vid en liknande situation?
Förhoppningsvis går det hyfsat snabbt att starta om elnätet.
SvaraRaderaHoppas kan man men att förbereda sig för verkligheten verkar betydligt svårare...!
SvaraRadera/JL