Riksbanken mobiliserar

Ja det är knappast någon mobilisering för fullskalig kris men det kan ändå ses som en hint om vad Riksbanken förbereder sig för. Under fredagen den 27 April kunde vi läsa kort om att Riksbanken har beslutat att upprätta en värdepappersportfölj om 10 miljarder svenska kronor i publikationen ”Ekonomisk kommentar: Det penningpolitiska styrsystemet och erfarenheterna av den finansiella krisen.” se nedan.

Riksbankens penningpolitiska styrsystem har visat sig fungera väl under såväl normala förhållanden som under den senaste finansiella krisen. Men det betyder inte att en eventuell framtida kris kan hanteras på samma sätt och med samma verktyg. Riks­banken ser därför nu över hur beredskapen i styrsystemet kan förstärkas ytterligare för att kunna möta framtida kriser som kan komma att kräva andra typer av åtgärder. Att åter anskaffa en obligationsportfölj i svenska kronor till Riksbanken skulle kunna säkerställa att Riksbanken har de system, rutiner och kunskaper som behövs för att i framtiden stå rustad att genomföra extraordinära åtgärder med kort varsel. Under normala förhållanden ska dock innehav och förvaltning av en sådan obligationsport­följ i egen valuta inte uppfattas som att Riksbanken avser att intervenera i marknaden i penningpolitiskt syfte. För att undvika att portföljen påverkar räntebildningen eller sänder oönskade penningpolitiska signaler bör dess storlek därför vara begränsad och dess förvaltning transparent.

Den första annonseringen passerade väldigt obemärkt förbi, Barclays var den enda av de större analyshusen som uppmärksammade detta i sina marknadsbrev. De ansåg att nyheten skulle påverka svenska statsobligationer marginellt positivt.

Det var först nu i förra veckan, torsdagen den 10 Maj som nyheten äntligen tog skruv. Då Riksbanken släppte följande aningen mer förtydligande pressmeddelande. Något som Flute och var snabb att uppmärksamma.

Portföljen ska i huvudsak bestå av svenska statsobligationer med löptider mellan 2 och 10 år och ska byggas upp gradvis från och med andra halvåret 2012 och 12 månader framåt till ett nominellt värde av 10 miljarder svenska kronor. Förvärven kommer endast att göras på andrahandsmarknaden. Portföljen kommer att byggas upp och förvaltas på ett sådant sätt att det inte sänder några penningpolitiska signaler och inte heller uppfattas som intervenerande på ränte- eller valutamarknaden.

Att RB så heligt lovar att storleken och uppbyggnaden inte skall ha någon som helst effekt på vare sig valutan eller obligationsmarknaderna då det inte handlar om någon framtida intervention, kan det var på sin plats att ifrågasätta -vad är då anledning till portföljen?

Att detta har haft en effekt när det gäller räntan på bostadsobligationer, kan vi tydligt se i figuren nedan. Självklart har den rådande turbulensen på marknaden även den påverkat starkt då Sverige ses som en något tryggare hamn än drabbade länder i Sydeuropa. Varningens finger bör dock ändå sättas på den snabbt försvagade Svenska kronan. Förhoppningsvis beror det på ett tillfälligt stort utflöde av kapital i takt med att utländska investerare minskat sin exponering av svenska värdepappers-marknader.

Att RB nu skaffar värdepapper är inget nytt alls, tidigare under 1990-talet, till exempel, hade RB en portfölj av svenska värdepapper (en topp på ca 150 miljarder SEK i början av 1990-talet som var omkring 25 miljarder SEK vid slutet av decenniet). Inledningsvis användes denna portfölj av inhemska värdepapper för att påverka räntor på olika löptider. Men i slutet av 1990-talet användes den främst för att ge likviditet i marknaden med att ge repor till aktörer på vissa av obligationsmarknaderna. Portföljen bestod i stort sett av statsobligationer och ett mindre innehav av statsskuldväxlar och bostadsobligationer. 2001 beslutades att marknaden för att upprätthålla denna repofacilitet skulle överföras till den svenska Riksgälden tillsammans med portföljen. Anledningen var att det bedömdes vara tillräckligt att centralbanken bara skulle styra dagslåneräntan och förändringar i korta räntor.