Irans olja hotar amerikanska dollarn

Vi har tidigare skrivit om krigspropagandan mot Iran och sen senast vi ägnade tid åt frågan har potatisen bara blivit hetare men varför? En del kanske tänker att Israel trycker på mer och därmed hakar USA lydigt på och i sin tur Europa. Visst kan det ligga något i det, särskilt att Israel är livrädda för ett Iran med kärnvapen…

Men vi lutar nog mer åt att USA ser ett annat stort hot med Iran, precis som USA gjorde med Irak, nämligen att oljepriset INTE fortsätter att prissättas i amerikanska dollar. Saddam Hussein hotade att börja handla sin olja i Euro innan Irak blev invaderat av just det USA och nu kanske Iran snart prissätter sin olja i kinesiska Yuan…

Julian Philips har precis skrivit en mycket intressant artikel i Financial Sense som är värd att begrunda och som belyser hur den amerikanska dollarn som världsvaluta och mycket av USA:s ekonomiska makt i världen är knuten till att oljan fortsätter att handlas i amerikanska dollar.

För många läsare är detta säkert inget nytt men frågan aktualiseras på nytt då Hillary Clinton precis   varit på en resa till Kina och Indien och enligt Phillips handlade det om att pressa Kina och Indien till att inte köpa olja från Iran och åtminstone få Indien att köpa motsvarande mängd olja från Saudiarabien istället. Men vad saken alltså gäller är att Indien köper iransk olja för Rupees och Kina för Yuan. Det är ett hot mot USA:s vitala intressen menar Phillips. Vitala intressen inte bara för att förebygga Iran från att utveckla kärnvapen men handlar likväl om att oljan handlas och prissätts i USD. 

Det är kopplingen mellan dollarn och oljan, fortsätter Philips, som är så viktig eftersom den i sin tur avgör dollarns värde och fortsätta existens som valuta för världshandeln. Om dollarns roll i världshandeln rubbas, hotas även USA:s makt.

Phillips menar, precis som vi skrivit om tidigare om dollarns tidigare koppling till guldet, 

att dollarn nu endast ha ett pappersvärde genom sin koppling till oljan och därför har dollarn  hittills även varit oumbärlig för energibehoven i världen. Men säger Phillips, beroendet av dollarn bryts om andra valutor kommer in i bilden. I samma takt som det tar för andra valutor att plocka marknader från dollarn i världen, i samma takt försvagas/försvinner dollarns betydelse.     

Julian Phillips illustrerar kopplingen och betydelsen för den amerikanska dollarn och oljans prissättning/handlande på världsmarknaden genom en tabell över världens största oljeproducenter.  USA kommer göra allt för att skydda länken mellan dollarn och oljan och för att göra detta måste USA ha kontrollen över oljeproducenterna. 

Graf från Julian Phillips artikel 

USA kommer att påverka oljeproducenterna via dess kunder, oljeimportörerna. Oljeimportörerna förses med löfte om skydd av USA (militärt, ekonomiskt) mot att de fortsätter att betala oljeproducenterna i dollar.

I tabellen ovan betyder “Black Total”- total oljeproduktion som är “dollar -beroende”, ”Red Total” total oljeproduktion som är ”icke dollar -beroende” och ”Green Total” total oljeproduktion där oljeproducenter med tillräcklig anledning kan byta från handel med olja i amerikanska dollar till andra valutor. 

Lite mer än hälften av oljeproducenterna är i dagsläget direkt beroende av USA:s säkerhet och håller sig därmed till dollarn medan knappt hälften av oljeproducenterna kan välja att byta till andra valutor.            

  

Phillips menar här att Irans olja och dess prissättning i den kinesiska Yuanen ur ett amerikanska perspektiv måste hindras så Yuanen och möjligen andra valutor inte ersätter dollarn även på andra marknader. Med Yuanen alltmer betydelsefull i det globala monetära systemet, blir denna fråga allt viktigare. Även om Yuanen inte är en global reservvaluta ännu (vilket krävs för att vi ska se det stora hotet mot dollarns koppling till oljan) menar Phillips att vi mycket väl kan se det hända redan inom de närmaste två åren.

Vi kan ju redan se vad som håller på att ske mellan Sydkorea, Kina och Japan med det nya frihandelsavtalet länderna emellan. Redan nu görs handeln mellan Japan och Kina i kinesiska Yuan och japanska Yen, detta är en utveckling som sannolikt bara kommer fortsätta när Euron inte heller är ett stabilt alternativ…till dollarn.

Döm själva!