Självscensur, Självbedrägeri och baksidan av Hökteknologisk specialisering

Energi och demokratikämpen Ralph Nader under sitt tal på ASPO-USA konferensen 2010 

Ralph Nader har sedan sin första bok ”Unsafe at Any Speed” (på svenska ”den livsfarliga bilen”) (1965), kämpat mot amerikanska storföretag som General Motors som genom teknologisk styrning (ekonomiska intressen) och lobbyism motverkat konkurrens och därmed hindrat hållbara produkter (produkter av hög kvalité) från att utvecklas och nå ut på marknaden. I sin senaste bok ”Only the super-rich can save us” (2010) försöker Nader besvara frågan:

”Tänk om?”.  -”Vad händer om en grupp superrika individer försöker bli en drivande kraft i Amerika för att organisera och institutionalisera medborgarnas intressen i denna oroliga nation”

”…tänk om 17 superrika individer bestämde sig för att sporra en rörelse för alternativa energireformer…vad skulle kunna hända?”

Nader har ställt upp som kandidat i det amerikanska presidentvalet flertalet gånger, bl.a. 2 gånger för det amerikanska miljöpartiet men de senaste 2 presidentvalen som obunden presidentkandidat.   

Nader höll ett mycket tankeväckande tal under energi och oljekonferensen i Washington DC 2010 som anordnades av Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO)-USA. Johan Landgren, en av två undertecknade bloggare minns talet som en ”energikick” och inspirerande. Man behöver givetvis inte hålla med i allt Ralph Nader säger men vi tror att talet kan bli en tankeväckare för många och kanske till och med ge lite nya perspektiv på varför förnekelsen kring energiproblemen och Peak Oil är så omfattande i samhället.    

Låt oss dock inleda med ett litet tankeexperiment. Föreställ dig att du är fysiker inom kärnkraftsindustrin. Du har arbetat med detta i 20-30 år. Hela din karriär och framgång är knuten till dina kunskaper om kärnkraften. De ekonomiska krafterna i samhället stödjer din industri och därmed ditt uppehälle. Ansvarig energiminister förespråkar även han kärnkraft framför andra alternativ. 

Ok, föreställ dig nu att någon kommer och säger att kärnkraften blivit utdaterad, att solcellsindustrin behöver mer resurser på bekostnad av din industri. Vidare säger denna person att infrastruktur och ekonomi kring kärnkraften måste överges för att möta en nära framtid där billig energi från fossila bränslen och då framförallt råolja endast kan mötas med energibesparingar, energieffektiviseringar och prioriteringar av hållbar energi som solkraft, vindkraft och vattenkraft och geotermisk energi.

Nu åker rullgardinen ner för allt från nobelpristagare i fysik till politiker som byggt hela sin karriär på att lobba för kärnkraften. Vårt högteknologiska samhälle genomsyras nämligen av detta, dvs självcensur. Så fort någon ifrågasätter eller börjar jämföra olika tekniker och yrken för att få en helhetsbild och kunna göra prioriteringar för vad som är mest hållbart ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv och energiperspektiv, ja då slår man ifrån sig. Detta är typiskt för hela samhället och något Nader beskriver ingående i sitt tal. Nader nämner t.ex. ett tillfälle då han under ett möte träffade en mängd biologer och fysiker på samma plats. När Nader frågade efter kommentarer i en mängd frågor slog de bara ifrån sig med ”jag är bara en biolog” eller ”jag kan inte tala om strålningseffekter, jag är bara fysiker…”.

Som Nader fått bekräftat av flera framstående fysiker inom kärnkraftsindustrin, finns det ett naturligt motstånd mot alternativ som utgör ett hot mot din karriär, oavsett om alternativen är bättre eller inte. Kanske tänker man ”Vad ska jag göra som bara kan kärnkraftsteknologi om det plötsligt är solcellsutveckling som gäller och andra med anpassad utbildning står och söker samma jobb? Eller "om jag talar om brister inom min industri kanske pengar flyr till konkurrenter". 

Kärnkraften är naturligtvis bara ett exempel och gäller för alla typer av specialiserade industrier och yrken i samhället. Högteknologin möjliggör en ökad specialisering som i sin tur skapar beroenden av en skyddad verkstad. En verkstad där man bara är välkommen om man håller sig inom dess ramar.  

Detta menar vi är centralt för att förstå motståndet mot Peak Oil och klimatfrågan t.ex. Etablerade industrier och företag som inte ser hur de ska klara en omställning och ökad konkurrens känner sig naturligtvis hotade. Blogg -grannen Flute har skrivit ett mycket intressant inlägg som knyter an till detta bl.a. om hur man som individ går igenom 5 steg av förnekelse vid omvälvande livsförändringar, baserat på psykologen Elizabeth Kübbler -Ross forskning. Tex hur man i första steget förnekar Peak Oil likt förnekelsen av att någon närstående gått bort för att det helt enkelt är för omvälvande att ta in.  

Nader visar dock att motståndet och oförmågan att finna hållbara lösningar på energifrågan, ekonomin etc är långt djupare än bara förnekelsen på individnivå. Det handlar helt enkelt om ett medvetet motstånd för att bevara det status quo som innebär fortsatt kontroll, vare sig det gäller från politiskt håll eller för ett företag. Det handlar om att till varje pris motverka ökad konkurrens.    

Det finns dock hopp menar Nader. Efter att ha intervjuat en mängd superrika individer kan han konstatera att de flesta av dessa är mellan 70-90 år gamla och tänker alla på hur de ska bli ihågkomna. De flesta vill dessutom kunna se sina barnbarn i ögonen. Samtidigt som Nader påpekar att en överväldigande majoritet i USA i olika undersökningar ser ett USA i nedgång.

För Nader är problemet inte att det finns otillräckligt med lösningar utan för att det råder en bristande demokratisk ordning.  En liten klick i samhället kan projicera ut sina intressen och därmed motverka förändringar. Nader nämner t.ex. att 400 TV-kanaler i USA kontrollerar vad som sägs 24 timmar om dygnet och det som visas till 90% domineras av underhållning och reklam-inga seriösa diskussioner precis! Informationsåldern med Internet innebär ingen förbättring om den kontrolleras av några få menar Nader, snarare tvärtom.

Nader frågar sig om något inte håller på att gå allvarligt fel i samhället när du får en alltmer distanserad generation ungdomar, där vokabulären begränsas till cirka 200 ord: ”you know, kinda, sorta, cool, like like like, kinda sorta cool”.  

MEN USA ledde under 70-talet forskningen och utvecklingen av solcellsteknologin t.ex. men är nu omkörda av både Tyskland och Kina. Nader menar dock, efter att ha talat med många supermiljardärer, att de har massor med pengar som de inte vet vad ska göra av med. Så varför inte tänka som följer:

”Om du tror att detta land kan gå en ljusare energiframtid till mötes med avseende på konservering, effektivitet och förnyelsebart som kan omsättas i en agenda av förskjutning av oss här och runt om i världen genom militär och utrikespolitik såväl som för planetens hälsa fråga dig: Finns det en lobby i kongressen som har en budget på en miljard dollar, 2, 3?…”

Här gäller det att få in resurser och det räcker med några få supermiljardärer…

Ja döm själva!