Recension av Omställningens Tid

 

Björn Forsberg är statsvetare och debattör och mannen bakom boken  Tillväxtens sista dagar som kom ut 2007. Nu är han aktuell med nya boken Omställningens tid-Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid. 

Nedan följer vår recension av boken. Vi är medvetna om att våra läsare stannar till vid bloggen i genomsnitt ca 3min åt gången och därmed kanske finner detta inlägg något långt men detta är ett undantag. 

Rakt på sak, med fakta och dräpande exempel om ohållbarheten i dagens komplexa samhälle beskriver författaren Björn Forsberg hur vi lyckligt omedvetna och i högsta fart ångar fram i våra högteknologiska lok mot en vägg av finansiellt kaos, en eskalerande klimatutveckling men framförallt en resursvägg som sätter stopp för all vidare fart framåt …åtminstone ”Business as Usual”! 

För det är det handlar om, att ställa om till nya förutsättningar där framförallt tillgången till billig energi sätter stopp för nuvarande ekonomiska tillväxtmodell. Att ställa om från ett samhälle som sedan början av 1900-talet blivit alltmer beroende, för att inte säga helt beroende av billig olja.  Björn menar att det är lätt att förblindas av högteknologins framfart, att man lätt glömmer att t ex månlandningen 1969 aldrig skett utan hjälp av högintensiva energisystem som råoljan möjliggör. En utveckling som vi nu sannolikt sett höjden av. Den internationella rymdstationen ISS ska avvecklas 2016 och NASA:s rymdfärjeprogram är nu ett minne blott utan ersättare att vänta.  Björn skriver: 

”Från förhistorisk tid och fram till idag har vi alltså steg för steg vandrat upp längs energitrappan-mot allt mer potenta energikällor. Till sist har vi tagit kontroll över energiformer kapabla att driva ett världsomfattande industri –och konsumtionssamhälle med hundratals miljoner bilar, trafikflyg, drive in-restauranger…men nu står vi inför vändpunkten. Senare års hajp kring förnyelsebar energi är i själva verket ett symptom på detta historiska skifte. Visst har uppsvinget för grön energi även miljömässiga orsaker men mest av allt är det en hårdnande konkurrens om oljan som gjort vind, sol och biobränslen lukrativa. Övergången till förnyelsebara energilösningar innebär reträtt, en återgång till att än en gång driva samhället med sol, vind, bioenergi- och muskelkraft.” 

Björn har förstått vad Peak Oil handlar om -energitoppen för hela ekonomin när råoljeproduktionen inte längre ökar utan så småningom minskar år för år. Björn beskriver det illustrativt som ”en energitrappa neråt”. Peak Oil eller ”oljetoppen” innebär nya förutsättningar för vår globalt integrerade ekonomi.  En världsekonomi som kunnat växa på billig energi genom tillgång till ÖKAD produktion av olja. Björn lyfter fram det faktum att råoljeproduktionen sedan 2005 mer eller mindre stått still och befunnit sig på en platå. Detta i kombination med att nya oljefyndigheter inte ersätter nedgången i befintliga oljefält gör att vi bara har att vänta en oåterkallelig nedgång i råoljeproduktionen i världen inom ett några år. Särskilt med tanke på att länder som Kina och Indien efterfrågar mer olja i takt med att deras ekonomier växer…

Här kommer vi till något centralt. Björn menar precis som Jeff Rubin, Richard Heinberg och Chris Martenson med många andra att omställningen från ett högintensivt energisystem till ett lågintensivt energisystem innebär en total omställning av ekonomin.  En omställning från en global ekonomi till en lokal och regional ekonomi. Detta av den enkla anledningen att idag produceras och tillhandahålls tjänster i den ena delen av världen för att leveras och möjliggöra arbete i den andra delen av världen. Detta fungerar dock endast så länge transporter kan drivas med billig energi (läs råolja).

När den globala oljeproduktions -nedgången inleds eller som nu, mer eller mindre står stilla ja då  blir dagens ekonomiska modell inte längre lönsam. Produktionen av de allra flesta varor måste då ske lokalt och regionalt och handeln mellan länder och människor likaså.

Transportkostnaderna med en allt dyrare olja äter helt enkelt upp lönsamheten i transporten av billigt producerade varor från tex Kina till Europa och USA.

Björn hoppar direkt på kärnfrågan. Oavsett hur betungande och omvälvande denna omställning blir är en fråga helt avgörande för att det hela ska bli hanterbart -  matproduktionen.

För maten produceras inte längre lokalt och regionalt den kommer allt som oftast långt bortifrån och den blir allt dyrare att både producera och transportera på grund av stigande energipriser (läs olja). Frågan om matproduktionen kan först tänkas skrämmande: tänk bara på det faktum att nästan all matproduktion i världen sker med hjälp av skördetröskor, traktorer, bekämpningsmedel etc som alla förutsätter oförminskad tillgång på billig olja! En minskning av denna livskälla till massiv matproduktion kan väl bara innebära svält och en minskande befolkning, eller? Björn menar att vi sannolikt blir färre men svälta behöver vi inte göra.

I Sverige sysslar några få procent med jordbruk vilket naturligtvis inte fungerar när oljan blir för dyr. De flesta svenskar blir då tvingade att i mycket större grad vara delaktig i matproduktionen, lokalt och regionalt men det innebär inte att de flesta blir ”bönder” som vi idag känner dem. Dels för att dagens kommersiella jordbruk bygger på tillgång till billig olja men framförallt för att dagens odlingsteknik är oerhört ineffektivt designad för att ge hög avkastning på stora ytor inte hög 

avkastning/produktivitet på små ytor.

 

I Underåker i Åredalen utanför Östersund bildades 2003 den ekonomiska förenigen Fjällbete ekonomiska förening. Vid starten var man 8 personer men är idag ca 150 personer. Visst äger man ett tusental får och hundratalet nötkreatur gemensamt men det är inte det som är intressant med denna förening. Mixen av bönder, ortsbor och näringsidkare har en gemensam vision och förståelse för hur det lokala samhället ska stärkas. Fjällbete planerar för alternativa former för sparande och finansiering som stannar och verkar lokalt. Man vill bort från den globala finansbubblan och inte längre vara beroende av billig olja för att överleva. Sedan 2010 arbetar man på ett sparbolag där människor kan placera sparkapital och där andra kan låna för ”bygdeutvecklande verksamhet”. Pengarna stannar i bygden och gemenskapen stärks. Fler liknande exempel är på gång i Sverige, särskilt inom nätverket Omställning Sverige - en tråd av det internationella nätverket Transition Network.

 

Kuba är ett annat intressant exempel, särskilt i avseende på omställningen från oljeberoende och otillräcklig matproduktion till ett lokalt och relativt välmående samhälle där matproduktionen är mer än tillräcklig. En hel del tänker kanske ”Kuba är en diktatur där ingen frihet finns och levnadsstandarden är kvar på 50-60-talet”. Så är det såklart! Men med tanke på de svårigheter som väntar när det gäller omställningen till en lokal ekonomi och framförallt lokal matproduktion, finns mycket att lära av Kuba. Efter Sovjets kollaps 1991 försvann 90% av Kubas oljeimport och större delen av landets livsmedel. Samtidigt införde USA hårda sanktioner mot Kuba som isolerade landet ytterligare. Akut matbrist rådde. 

Vad gjorde Kuba? Man införde en helt ekologisk odlingsteknik med upphöjda bäddar, ca 30 meter långa. Man bröt med storskaliga jordbruk och tillät människor odla i städerna och bilda privata kooperativ. Varhelst det gick att odla, använde man den ekologiska odlingstekniken. Omvandlingen är häpnadsväckande, 2005 producerade statsodlingarna i Havanna 340gram grönsaker per person/dag, mer än de 300 gram som rekommenderas för en vuxen människa, dessutom ekologiskt…Härmed inte sagt att denna modell är exakt vad som ska göras i Sverige eller andra platsen men Kuba visar att omställningen till lokal matproduktion går!   

Björn är väl medveten om att det finns en risk att resursväggen med Peak Oil i spetsen leder till resurskrig. Särskilt om omställningen överlämnas till politiker som lever vidare i ett ohållbart tänkande att vi kan leva kvar i en högkonsumerande ekonomi som ska växa vidare.

Framförallt om vi inte använder den tid vi fortfarande har innan oljepriset sätter världsekonomin helt ur spel och då riskerar försätta många människor i chock istället för handling. Men omställningsarbetet måste ske lokalt och regionalt och på gräsrotsnivå, dels för att småskaligheten är en del av nyckeln till en ny hållbar ekonomi men lika mycket för att olika platser kommer ha olika förutsättningar och olika problem att hantera resursväggen- det finns inga generella lösningar som fungerar på alla platser!

När Björn talar om en resursvägg ligger mycket fokus på oljan eftersom den är smörjmedlet för hela ekonomin men den röda tråden genom boken är ett helhetstänkande för hur vi ser på vår relation till naturen. Med högteknologin och den globala ekonomin har vi försökt frikoppla oss från allt beroende av naturen och i vår naivitet försökt bli dess herrar. 

Kanske det viktigaste budskapet med boken är omställningen till ett icke fossilberoende samhälle som bygger på samarbete med naturen och inte materiell tillväxt, i högsta grad är möjlig och redan sker och att den dessutom sannolikt gör oss lyckligare än den oljeepok vi snart lämnar bakom oss. Björn visar exempel på detta omställningsarbete med allt från samhällen i Portland USA till Samsø i Danmark, vilket både ger inspiration och hopp!

För detta är allt annat än en apokalyptisk bok om ”jordens undergång” eller en syn på framtiden som mindre lycklig. Faktum är, vilket författaren lyfter fram många exempel på, har invånarna i de materiellt rikaste länderna inte alls blivit lyckligare i takt med ökad konsumtion och högteknologisk bekvämlighet som kommit med tillgången till den billiga oljan. Snarare tvärtom. I länder som Costa Rica, visar lyckoforskningen på att de allra flesta är lyckligare med en långt lägre levnadsstandard än i de flesta industriländerna. Man lever gott i den sociala tryggheten i små lokala samhällen där man inte svälter men heller inte lever i överflöd. Människan blir lyckligare av gemenskap och närhet än av materiell status visar lyckoforskningen.

Omställningens Tid kopplar samman finanskrisen, klimatkrisen och resursväggen (då framförallt oljetoppen) och väver naturligt ihop dessa till en tydlig helhetsbild som sannerligen saknas i den svenska litteraturen. Det faktum att ett 30 tal liknande böcker kommit ut i USA, Kanada och Storbritannien endast de 3 senaste åren är slående. För oss som läst de flesta av dessa har det varit frustrerande och talande för hur svårt Peak Oil och helhetstänkande för ekonomi, energi och ekologi har att nå ut till större grupper i Sverige. När inte ens böckerna översätts eller dröjer flera år innan de når bokhandlarna i detta land kan man naturligtvis inte vänta sig ökad medvetenhet, oavsett om frågan om omställningen i Sverige borde vara HÖGSTA prioritet. 

Om vi ska sätta Björns bok i relation till ”Den stora Förnekelsen” av Anders Wijkman och Johan Rockström (2011) och David Jonstads bok ”Kollaps”(2012) måste vi ändå säga att det finns vissa tydliga skillnader. Först och främst har Björns bok många flera exempel från verkligheten och kopplingen ekonomi, energi och ekologi är genomgående mer framträdande i boken. Det känns som Björn tar upp frågan om finanskrisen, Peak Oil och klimathotet på ett djupare plan utan att tappa helhetsbilden medan övriga nämnda författare slänger med en hel del viktiga frågor och fakta utan att riktigt mer än skrapa på ytan. En annan viktig skillnad mot både Förnekelsen och Kollaps som kan tyckas vara teknisk, är att Björns data och källor faktiskt går att kolla upp! Eftersom det finns en källförteckning för samtliga kapitel, vilket är högst påkallat i böcker som ämnar övertyga läsaren med fakta och logiska resonemang! 

Boken har en del bilder från Björns resor som är trevliga men boken hade nog kunna göras ännu mer levande med lite fler illustrationer och därmed kanske övertyga läsaren snabbare.  

Boken är i allra högst grad övertygande och vi tror den är en bra start för nya läsare i ämnet samtidigt som den bidrar med många belysande exempel om tillväxtens slut även för oss mera invigda läsare. 

Läs för böveln denna bok!

För tydlighetens skull: vi skriver inte denna recension mot någon ersättning utan för att vi genuint står för den. 

Här kan du lyssna på en kortare föreläsning av Björn Forsberg 16 Februari 2012 i samband med lanseringen av boken: