2012-03-07

När brister Japans obligationsbubbla?

USA:s och Europas ohållbara skuldsituation i all ära men vi forsätter idag Japan temat.

Ett år har idag gått sedan jordbävningen och tsunamin i Japan som kom att få katastrofala följder av stor proportion.

Med de problem som vi står inför i framtiden så är Japan med dess stora folkmängd på en liten ö väldigt känsliga för Peak oil med allt vad det innebär för livsmedel och energiförsörjning. Särskilt för det väldigt importberoende landet som desperat behöver exportinkomster för att kunna finansiera importen.

Lägg därtill demografin med färre unga som skall försörja en allt åldrande befolkning. Trots att Japan har en stor valutareserv som skulle behövas till att strukturera om statsskulden och till att förbättra och effektivisera energiförsörjningen så kan inte dessa pengar tas hem. Detta då följden blir att exportindustrin tar stryk då yenen stärks -Moment 22. Det var också något som hände efter den senaste naturkatastrofen då många försäkringsbolag sålde av utländska tillgångar för att kunna betala ut ersättningar. Kapital strömmade till Japan med resultatet att yenen steg.

Nollränta -policyn och den stora statsskulden har tagit landet till vägens ände.

Idag är räntan på den japanska statsskulden nära 1%. Ändå utgör räntekostnaderna för den totala statsskulden 23% av statsbudgeten. Statsskulden är idag uppe i 235% av BNP.

Den största anledningen till att Japan har kunnat skapa denna situation är för att japanska småsparare sparar och investerar sina pensionspengar i statsobligationer. Med fastigheter ner 70% och börsen ner 75% (från deras respektive toppar) så saknas bättre alternativ att investera i.

Japan har även farligt låga födelsetal och en åldrande befolkning. Allteftersom pensionärernas andel av befolkningen ökar kommer befolkningen att behöva sälja obligationer för att köpa livsförnödenheter istället för att köpa statspapper för lönen. Så småningom kommer man till en punkt där den stora efterfrågan på statsobligationer snabbt minskar.

Japanska staten kan omöjligt klara av högre räntor därför att den då inte kommer klara av utbetalningarna för alla utfärdade statsskuldväxlar.

Någon som ofta uppmärksammar detta är Kyle Bass, hans huvudpunkter är:

1. Japans statsskuld är självfinansierad till största del och kommer från företag och privat sparande som genereras från handelsöverskott. Hur påverkar Peak Oil detta tex?

2. Personligt sparande är idag nära noll och företagens sparande har sjunkit till 4% 2009.

3. Japans befolkning är nu i en sekulär tillbakagång. Större försörjningsbörda på en minskad yngre befolkning. Utan fler människor som kommer in i systemet (“Ponzistatsväxel -systemet”), kommer Japan att tvingas att söka extern finansiering och betala 100-200 extra punkter.

4. Varje 100 punkter ökning i ränta medför att Japan tvingas öka utbetalningarna med 25% till de som sitter på japanska papper.



Detta betyder att Japan har nått en punkt där det permanenta strukturella underskottet växer exponentiellt. Stannar intäktstillväxten linjärt blir möjligheten att serva skulden omöjlig. Effekten av en misstro på japanska statsskulden kommer att bli dramatiska.

När nu det privata sparandet minskat och sedan 2008 understiger den ökande skuldbördan för de offentliga finanserna, har den tidigare heliga symbiosen brutits som gjort att den Japanska statsskulden kunnat öka väldigt smärtfritt. Lägg där till att även den så viktiga handelsbalansen visar underskott som inte ser ut att förbättras i närstående tid då Kina har börjat att justera ner sina tillväxtmål för att dämpa den inhemska inflationen och tillgångsbubblor. Detta drabbar i första hand periferiella ekonomier som Japan först.

Det enda som behövs är att det japanska folket inser att landet är insolvent och att ”kejsaren är naken” för att slutspelet för bubblan skall ta fart.

I Japans fall är det redan för sent att ändra sig och börja amortera av statsskulden. Den enda utvägen för staten, om den inte vill ge alla inhemska sparare en ”hair cut” då det nominella värdet på statsobligationerna skrivs ner, är att fortsätta trycka pengar. Det kan på sikt få allvarliga konsekvenser om yenen plötsligt  skulle rasa kraftigt mot de andra stora valutorna samtidigt som i sin tur de japanska räntorna kraftigt stiger. Detta parallellt med valutafallet skapar en våg av kapitalflykt från landet. Med det konstaterat finns det inget som talar till Japanska yenens fördel.

För mer läsning i ämnet så rekommenderas ett marknadsbrev från Hyman Capital från Februari 2011 som kan läsas här.

4 kommentarer:

  1. "Det kan på sikt få allvarliga konsekvenser om yenen plötsligt skulle rasa kraftigt mot de andra stora valutorna samtidigt som i sin tur de japanska räntorna kraftigt stiger."

    Skulle man kunna få en mer djuplodad förklaring till varför detta ger allvarliga konsekvenser? Då jag ganska nyligen har intresserat mig för ekonomi så förstår jag inte detta och vill gärna ha en förklaring.

    Tack för en finfin blogg!

    SvaraRadera
  2. Hej Andreas.

    Ett talande exempel är det som jag skrev ovan att räntan på den japanska statsskulden nu är nära 1%. Ändå utgör räntekostnaderna för den totala statsskulden 23% av statsbudgeten. Statsskulden är idag uppe i 235% av BNP.

    Hög ränta på den Japanska statsskulden är en omöjlighet då landet inte kommer att klara av att betala detta på ett annat sätt än genom att köra sedelpressarna på högtryck. Om räntan för de Japanska statsskuldväxlarna skenar till 6% i snitt skulle det motsvara hela den Japanska statsbudgeten.

    Därför kommer Japanska staten att göra allt vad de kan för att hålla räntorna på den skenande statsskulden så låga som möjligt för att hålla situationen under kontroll.

    För att inte ge alla inhemska sparare och ägare av skulden en hair-cut, måste de trycka pengar.

    Hur stor och snabbt denna ”monetization” av skulderna kommer att ske är det svårt att veta men var så säker att det kommer inträffa.

    När den tidpunkten nås kommer självklart yenens värde att snabbt urholkas.

    Bra förklaring vad "Monetizing debt" är och innebär.

    Mvh RH

    SvaraRadera
  3. Att höjd ränta kan bli en katarstrof i sig jag med på. Det jag inte är med på är varför en försvagad valuta förstorar problemet när det kombineras med den höjda räntan. För det är så jag tolkar det jag citerade.
    Syftar du på att Japans skulder i utländsk valuta blir dyrare? Eller handlar det om andra aspekter?

    Att trycka nya pengar leder ju till att valutan faller i värde, slår man inte sig själv i huvudet om man trycker mer pengar om man samtidigt inte vill sänka värdet på valutan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns alltid två sidor på ett mynt. Problemet med den ohållbara Japanska skulden ligger inte hos gäldenären utan det är borgenärernas, nämligen alla de Japaner som har en stor del av sina livs besparingar kopplat till Japans skuld. Väljer Japan att lösa sina skulder med sedelpressen kommer alla de som äger denna skuld att straffas då värdet på statspapperna kommer minska i reala termer.

      Att BOJ (Japanska Riksbanken) väljer att höja räntan kraftigt är inget jag tror på då deras mål är att hålla räntan så låg som möjligt med anledning av det jag nämnt tidigare.

      Eftersom den Japanska utlandsskulden är så låg anser jag att den skuldens betydelse för utfallet är så ringa att den kan man bortse från.

      Japans skuld ägs näst intill uteslutande av Japan själv.

      Att Japan även vill ha en låg kurs på yenen för att stimulera exporten får inte heller underskattas.

      /RH

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.