Idag skriver flera tidningar om att Lundin Petrolueums tidigare
oljefynd i Avaldsnesfältet i Nordsjön kan komma att skrivas ner
avsevärt efter att en ny utvärderingsborrning har gjorts i fältet. Förra
året blev det glädjefnatt för Lundin Petroleum -aktien när Avaldsnes
och det näraliggande fältet Aldous Major South tillsammans uppskattades
till det tredje största oljefyndet i Norges historia. Idag faller dock
Lundin-aktien tungt sedan en provborrning visat att ”oljan i området
inte går att producera” och ”sannolikt innebär att resurserna i området
måste skrivas ner”.
Detta skriver Dagens Industri idag.
Vidare rapporteras det att Lundin Petroleum nu kan tvingas till
ytterligare en utvärderingsborrning till en kostnad av 140 Mkr. Lundin
Petroleum är operatör och ägare av 40% av Avaldsnes -fältet och Statoil
är operatör av Aldous Major South, där är Lundin Petroleum endast är
ägare till 10% (Statoil äger 40% av resp fält).
Den sjätte september 2011 publicerades det första inlägget på denna blogg Vad är ett stort OLJEFYND? .
I det inlägget rapporterade vi bl a vikten av att man sätter nya
oljefynd i relation till hur mycket som konsumeras i världen varje år
och hur lång tid det tar att få igång produktionen i ett oljefält om man
ska kunna uttala sig om olika oljefynds betydelse. Vidare skrev vi att
det är av helt avgörande betydelse att skilja på oljeresurs och
oljereserv. Om en siffra nämns på hur stort ett oljefynd är och
oljeresursen nämns innebär det att den totala mängden olja som finns i
fältet är oljeresursen. Av den uppskattade totala mängden olja i ett
fält (oljeresursen) kan i regel endast 25-40% utvinnas av fältet pga
geologiska/fysiska begränsningar och ekonomiska begränsningar, detta är
oljereserven. Endast Norge har lyckats tömma oljefält upp till 40% av
oljeresursen.
När det nu gäller Avaldnes och dagens rapportering kan man ju börja
tvivla på hur stort oljefyndet egentligen är. Tidigare uppskattning på
800 miljoner till 1,8 miljarder utvinningsbara fat (alltså reserven)
skrivs sannolikt ner ordentligt om fler borrningar ger negativa
resultat. Men låt oss anta att Lundin Petroleum har rätt att fältet
åtminstone innehåller 800 miljoner utvinningsbara fat, ja då är det per
definition fortfarande en gigant eller elefant. Oljefält mellan 0.5
miljarder-5 miljarder kallas inom oljeindustrin för jättefält eller
”giants” så där kvalificerar man sig in men ”super giants” eller
jätteelefanterna (10 miljarder fat och uppåt) upptäcktes nästan alla
under 50 och 60-talet. Men en liten elefant som Avaldsnes är ändå en
elefant…
Vad man däremot starkt bör ifrågasätta är när Statoil och Lundin
Petroleum hävdar att tidsplanen inte påverkas av att ytterligare
borrningar måste göras och troligen mindre olja kan utvinnas.
Media tenderar att stirra sig blind på nyheter om oljeupptäckter men
pga okunskap sätter man inte dessa i sitt rätta sammanhang. Det är ju av
mindre intresse att nya upptäckter görs om antalet nya upptäckter hela
tiden minskar i proportion till vad vi producerar och konsumerar i
världen, det är ju trots allt vad nuvarande världsekonomi efterfrågar
här och nu som är relevant.
När man förstår detta förstår man även lättare vad Peak Oil handlar
om. Upptäcktstakten följer inte produktionstakten, vilket logiskt sett
endast kan leda till en sak: oljeproduktionen minskar relativt
efterfrågan och oljekonsumtionen. James Schlesinger (föredetta chef för
CIA, försvarsminister och USA:s första energiminister, har bland annat
påpekat att den konventionella oljeproduktionen inte har ökat sedan 2004
vilket tyder på att vi nått eller snart når den maximala
oljeproduktionen (för den konventionella råoljan) för världen och bara
har att invänta en produktionsnedgång de närmaste åren. Samtidigt ökar
efterfrågan på olja från framförallt Kina, Indien och Mellanöstern.
Peak Oil betyder alltså INTE att oljan håller på att ta slut utan att
vi snart når den maximala produktionstakten av råoljan i världen.
Oavsett om nya oljefält upptäcks kompenserar de inte
produktionsnedgången i befintligt producerande oljefält eftersom de nya
oljefälten dels är för små och dels tar många år innan de börjar
producera. Kärnan i diskussioner kring Peak Oil handlar därför om hur
maximal produktionstakt av en olja ska kunna möte en VÄXANDE efterfrågan
på världsekonomins mest centrala smörjmedel. Framförallt: Hur ska en
global ekonomi som bygger på tillväxt för att fungera kunna hantera en
övergång till dyr och MINSKAD tillgång på råolja?
Dagens Nyheter om nyheten
SvD om nyheten
Affärsvärlden om nyheten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.