Hyperinflation nästa?

 

Sedlar i dessa “fantasi” -valörer trycktes i hissnande tempo under 20-talets hyperinflation i Tyskland.

Kan det hända igen? Ja åtminstone i USA senast till 2014 om man får tro John Williams från Shadow Government Statistics.

John Williams har varit rådgivande ekonom för flera stora och små företag under 30 år. Shadow Government Statistics förser bl a sina läsare med ett elektroniskt nyhetsbrev som avslöjar och analyserar brister i ekonomisk data och ekonomisk redovisning från den nuvarande amerikanska regeringen och liknande brister/felaktigheter i datarapportering från privata aktörer.

John Williams intervjuades för några dagar sedan på Financial Sense Newshour  av Jim Puplava.

Williams menar att det inte går att komma till någon annan slutsats om den nära ekonomiska framtiden i USA, än att hyperinflation kommer drabba landet. Williams nämner bl a stigande reala inflationsnivåer som är minst dubbelt så höga som den officiella siffran på 3%. Tittar man tex på vad en “Thanks Giving”-middag kostar idag mot föregående år får man en faktisk inflationsnivå på mellan 6-10%. De flesta amerikaner behöver bara gå till en vanlig  affär för att förstå att den VERKLIGA inflationsnivån inte ligger på 3%.

Vidare menar Williams, kan man se trenden mot hyperinflation genom att konstatera att effekterna av pengatryckeriet i form amerikanska Federalbankens QE1 och QE2 framförallt ökat USA:s statsskuld och minskat förtroendet för dollarn och inte stimulerat ekonomin nämnvärt, vilket var dess huvudsyfte. För mer info om QE1 & QE2 se gärna följande video:

Som om inte detta vore nog har länder som Kina och Japan nu börjat tala om att överge den amerikanska dollarn som världsvaluta och hur många trodde för ett år sedan att USA skulle förlora sin AAA kreditvärdering? Detta får Williams att dra slutsatsen att USA kan vänta sig början av en hyperinflation redan kring 2014.

Att en splittring av euron skulle innebära en minskad risk för hög inflation (hyperinflation) ställer vi oss frågande till då euron fungerat väldigt bra för att hålla god prisstabilitet. Tysklands stabilitet har bidragit till att euro-skutan haft ett fast ankare vilket gjort att valutan fluktuerar modest mot andra valutor. Om nu ekonomiskt svaga länder i Europa med stora statsskulder och höga budgetunderskott väljer att avskaffa “euromyntfoten” talar historien mer än väl för att dessa länder väljer tryckpressen för att inflatera sina skulder. Hyperinflation? Troligtvis inte men räkna med historiskt “hög inflation”.

Oron för monetär hyperinflation har funnits så länge vi har använt oss av papperspengar.
Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå på flera sätt. Ett är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar. Då stiger priserna och pengarnas värde urholkas. Den kände nationalekonomen och pristagaren i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Milton Friedman menade att ”Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon”. Mer om inflation kan du läsa här hos riksbanken.

De definitioner av hyperinflation som är mest vedertagna är Phillip Cagans och International Accounting Standards Boards. Cagan anses vare den som presenterade den första seriösa studien av hyperinflation. Cagan definierar hyperinflation då inflationen är 50% eller mer under en månads tid. Medan International Accounting Standards Board definition för att uppfylla definitionen kräver att den kumulativa inflationen under en period av 3 år skall överstiga 100% vilket ger ett snitt av 26% i inflation för varje år.

När vi bläddrar i Reinhart och Rogoffs ”Different now” så finner vi att Sverige endast haft inflation över 20% under knappt 2 år sedan år 1800. Högsta inflationen vi haft var 35,8% år 1918. Motsvarande för USA är endast 1 år med högre inflation än 20% och högsta årliga inflationen i USA hitintills är 24% år 1864.

Om vi väljer att titta tillbaka i historieböckerna så tidigt som början av 1800-talet så upptäcker vi ganska snabbt att hyperinflation är ett väldigt ovanligt fenomen. I vår del av världen förekommer det i stort sett endast i samband med krig, vanligtvis under och efter kriget. Perioder av hög inflation är desto vanligare. Var gränsen för hög inflation går är väldigt subjektivt. Om vi idag hade en inflation mellan 5-7% skulle det betecknas som hög medan ur ett historiskt perspektiv under vissa perioder, hade denna siffra varit alldaglig.

John Williams nämner dock inget om Peak Oil, vilket Jeff Rubin skulle invända kommer vara den drivande inflationshöjaren de närmaste åren, oavsett om du bor i Europa eller i USA eller någon annanstans.  Andra som Nicole Foss som även hon ser Peak Oil som oerhört viktig framöver, skulle dock på kort sikt tala om ett deflationsscenario snarare än ett inflationsscenario som det största hotet mot världsekonomin.