Cruel Crude Outlook 2012

Jeff Rubin som spådde tresiffriga oljepriser för 2011 fick väldigt rätt och någon krasch i efterfrågan fick vi inte heller som många gamla rävar trodde.

Jeff Rubin poängterar att vad som driver upp oljekonsumtionen i Indien och Kina är framförallt inkomstökningen hos befolkningen i dessa länder och INTE OLJEPRISET! Tex valet att som i Kina byta in cykeln för att kunna köpa en liten bil är vad som driver upp oljekonsumtionen, vilket förstås är möjligt eftersom alltfler kineser och indier nu har råd med det. Förstagångsköpare av en bil styrs inte av ett högre bensinpris, det är övergången till bilkörande som driver upp efterfrågan på oljan menar Rubin.

Genom vår kristallkula kan vi utskilja följande scenarier för år 2012:
På priskänsliga marknader som i USA, där har oljepriset/bensinpriset stor betydelse för hur mycket man kör men man måste förstå att i Kina och Indien har förstagångsköparna ingen prisuppfattning  för bränslen och påverkas mer av behovet/möjligheten att köra bil kopplat till inkomsten. Då alltfler kineser och indier blir rikare och anammar den västerländska bilkulturen ökar därmed efterfrågan på bränsle och olja i dessa länder.

• Den fria marknadens ofria -paradox fortsätter.

Att den fria, öppna och transparenta marknaden skall vara en väg för att lösa den ekonomiska krisen tycks få regeringschefer hålla med om. Den förträffliga marknaden fungerar bara då alla kurvor pekar uppåt. Därför tycker vi att presidentvalen i Frankrike och främst USA är viktiga händelser då dessa länders händer på vågen är av stor betydelse för att hålla den finansiella megaskuldbubblan vid liv. Ett dysfunktionellt system där patienten kan betala för att festa hårt av moderjords resurser genom att sätta framtiden i pant för att förskansa sig billiga krediter kommer att fortgå då våra folkvalda kommer att göra allt för att bli omvalda.
Med andra ord politiska händelser -val i USA och Frankrike därför måste bruden sminkas! Det betyder att ekonomiska stimulanser kommer att fortsätta och då främst i länder som kan påverka sin egna monetära politik. Nu när allt fokus är på att bli omvald kommer tuffa ekonomiska beslut sparas till senare. ECB kommer att söka med ljus och lykta efter raffinerade lösningar för att försöka rulla den suveräna skulden vidare. Omfattande skuldnedskrivningar som IMF bla förordar är inte prioritet.

• Iran? Geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern.

Kalla kriget all over again. Omöjligt att säkert sia om.
Oljebolag- som inte har intressen i Mellanöstern- området kommer att gynnas. Att förutse ett oljepris i ett så vitt spann som 200-300 dollar/fatet kan naturligtvis tyckas som en löjlig förutsägelse men det är där vi kan vänta oss se oljepriset om det blir en utveckling likt oljekrisen 1973/74. Det arabiska oljeembargot mot framförallt USA skapade då en oljebrist i världen som ledde till en fyrfaldig ökning av oljepriset, bensinbrist och en efterföljande recession 1974-75.

Oljeembargot varade då endast några månader och när det gäller situationen idag med Iran-USA i Hormuzsundet eller minskad oljeproduktion från Iran, kan oljepriset dra iväg på liknande sätt. Oljemarknaden är dessutom ännu tightare idag än 1973/74 (läs gärna mer om oljeembargon här).

Logistik och mobilisering blir starkt påverkad även av en mindre/kortare konflikt mellan USA och Iran tex i Hormuzsundet. Det tar tid att omdirigera tankertrafik och är svårt att ersätta Irans oljeproduktion. Men man måste förstå att igenom Hormuzsundet passerar ca 40 % av världens alla transporter av olja till havs eller 20% av världens oljeproduktion. Störs denna trafik drabbas därmed leveransen och produktionen i alla oljeproducerande länder i regionen särskilt alla länder i Persiska viken (Förenade Arabemiraten, Irak, Qatar och Kuwait).

Det blir svårt att lindra de ekonomiska effekterna som ett kraftigt minskat utbud av råolja på världsmarknaden innebär.  Ryssland blir den stora vinnaren på fortsatt oro i Mellanöstern som redan nu är världens största oljeproducent före Saudiarabien. Men produktionsbortfall/leverans av råolja till världen från länder som Förenade Arabemiraten med (3.3%), Kuwait (3,1%) och Irak (3,1) (BP Statistical review 2011) kan omöjligen ersättas av olja från tex Ryssland eller Saudiarabien. Inte ens om Saudiarabien dirigerar om sin olja via pipelines och andra trafikrutter (läs mer om pipeline-problematiken i en aktuell artikel från Bloomberg).

• Revolterna i Nordafrika & Mellanöstern är en effekt av Peak-Oil och inte demokrati.  

Den Arabiska våren har blivit till en arabisk vinter. En bidragande faktor har varit kampen mot sociala orättvisor och korruption men en viktig nyckelfaktor som inte får glömmas är sinande oljekällor och en snabbt växande befolkning. En befolkning som inte längre kan äta sig mätta och försörja sig sedan energi och livsmedelspriser stigit vilket i sin tur gör att att länderna inte längre har råd att subventionera dessa då inkomster från export av gas och olja minskat.

Ett bra exempel är Jemen vars befolkning ökat från 3 miljoner till 21 miljoner invånare på sextio år. Landet passerade sin oljetopp år 2003 samtidigt som den växande befolkningens konsumtion ökat sin oljeförbrukning med 10 procent per år. Vare sig du bor i en demokrati eller diktatur så behöver du mat och tillgång till billig energi! Turbulensen i Jemen, Egypten och Tunisien lär således fortsätta även i år.

• Fastighetspriser går alltid upp.

Ja det stämmer så länge priset på pengar dvs räntan är låg och kreditexpansionen fortsätter att öka. Men vad händer när trenden vänder och kreditbubblan börjar bli ansträngd? Jo då minskar antalet ”Greater Fools”, det är det som drabbat de svenska bostadspriserna. Vi kan med säkerhet konstatera att 2011 toppade priserna på fastigheter ut för denna gång. Uppgången från dippen 2008/2009 till 2010 får ses som ett ”suckers rally” eldat med billiga pengar.

I takt med att den ekonomiska krisen eskalerat har den utvecklats till att bli en fråga om en nationell suverän skuldkris. En situation där många aktörer på marknaden nu ganska bra lyckats ringa in vilka länder och banker det är som sitter med svarte Petter. Vilket i sin tur har lett till att likviditeten på interbankmarknaden åter torkat upp och som följd fått räntorna att rusa. Det har medfört att kalla kriget mellan bankerna och svenska staten återigen har eskalerat efter höjda reservkrav på bankerna.

De styrande kommer fortsätta att utåt sett, som alltid att företräda låntagarna då deras röster och opinion är viktig för att behålla makten. Att Svenska bankernas upplåning och återpantsättning  av bolånen är förpackade i bostadsobligationer är ingen hemlighet. Detta då marknaden inte vill betala samma nominella värde för dessa obligationer som tidigare då risken ökat betydligt.

Risk för ökad arbetslöshet i Sverige ses som betydande. Därför har några av de svenska storbankerna kommit på genidraget att de måste förpacka bostadsobligationerna i poler med geografisk och demografisk spridning. Så att  t ex bara metallarbetare från Västra Götaland inte dominerar i vissa obligationer. Med hjälp av dessa finurliga konstruktioner vill bankerna pressa ned risken för obligationerna. Är det bara vi som tycker att det luktar Amerikansk subprime när bankerna nu försöker att krama ur det sista fruktköttet ur portföljerna för att kunna öka utlåningen en gnutta ytterligare?

Om bankerna skall gå med på att sänka räntemarginalerna, dvs räntenettot, kommer det även denna gång sluta med att Riksgälden till slut tvingas ta emot bostadsobligationer som panter för generösa lån. Billiga krediter har idag blivit en mänsklig rättighet. En intressant fråga är om vi kommer att få se en grundlagsändring på området. Vi har inte hört att någon sådan motion behandlats i riksdagen men vi väntar med spänning på en under året.

•    Ny Asienkris -Kinas tillväxt på 9% är ingen naturlag.

Allt högre kapitalteckningskrav på kinesiska banker har nu till slut gjort att fastighetspriserna och nybyggnationen i landet kraftigt mattats av. De senaste årens kraftiga stimulanser av den kinesiska ekonomin har blivit ett tveeggat svärd. Detta då stimulanserna även lyckats elda på inflationen i landet häftigt och snabbt, till många fattiga kinesers förtret då främst livsmedelspriserna rusat.
Den höga bankräntan och låga inlåningsräntan har även, med facit i hand, lett till att många lite mer välbeställda kineser har investerat sina besparingar i att köpa bostäder för att skydda sina besparingar mot inflationen. När ändå inlåningsräntan på banken varit så låg samt värdeutvecklingen på bostadspriserna har varit mycket god under 2000-talet, medan investeringar på börsen blivit riskablare sedan finanskrisen 2008.
Detta har lett till att pumpa upp en kinesisk bostadsbubbla som går mot en hårdlandning om inte priset och kravet på krediter sänks. Trotts alla rapporter om Kina som en ekonomisk supermakt så är landet idag fortfarande väldigt beroende av tillverkningsindustrin och exporten. Lägg där till ekonomisk recession i Europa, Japan och Korea så finns det stor sannolikhet att även Kinas ekonomi framåt hösten 2012 drabbas av en mindre Asienkris (dock mildare än 1997). Mycket till följd av ogynnsamma investeringar som inte ger den avkastning som krävs för att de skall vara bärande.

• Råvarupriser och börsen

ECB:s stadgar förbjuder som bekant köp av obligationer direkt från krisande länders regeringar.  I stället får Europeiska banker låna obegränsade belopp från ECB på tre år till 1 procents ränta. Dessa pengar hoppas politikerna skall hjälpa till med återfinansieringen av euroländernas statsskulder.  Lägg där till ett nytt program med kvantitativa lättnader i USA med stödköp av bostadsobligationer och ytterligare stöd till zombiebanker som Bank of America för att hålla kreditbubblan i schack.

Förr eller senare kommer även en del av dessa pengar att hjälpa till att inflatera tillgångspriser. Ketchupeffekt är att vänta även denna gång. De underliggande råvarorna kommer även denna gång att stiga mer än bolagens aktiekurser som producerar dem.

Att det är valår i världens största ekonomi USA kommer helt klart att leda till ökad osäkerheten på marknaden, därför kan vi vänta oss fortsatt kraftig volatil marknad med stora svängningar för råvarupriser och börskurser. +15 procent var medelvärdet för hur mycket 30 större svenska fondförvaltare trodde att börsen skulle gå 2011. Svaret blev -17 procent. Det är en differens på 32%.

Vi är försiktigt positiva och tror att börsen 2012 slutar svagt uppåt på 5%. Förutsatt att svenska kronan ligger på dagens nivåer, troligtvis kommer den vara något svagare mot USD. Antalet nyemissioner bland bolag med svaga balansräkningar kommer att öka, vi gissar att SSAB är ett av bolagen.

Oljan kommer att stiga främst under första halvan av året till 145 USD per fat för Brent crude. Drivande orsaker är geopolitiska spänningar och ökad efterfrågan drivet av främst Kina och Indien. Faller tillbaks andra halvan av året och slutar på 120 USD per fat.


Guldet fortsätter sin vandring uppåt och bryter den magiska 2000 USD per uns under året men slutar på 1900 USD per uns vid årets slut förutsatt dagens valutakurser.
Var det någon som trodde att svenska 10 åriga statsobligationer skulle stiga med 27% under 2011? Därför har vi väldigt svårt att tro att de långa räntorna och obligationerna skall slå de korta. Stiger osäkerheten och arbetslösheten under året i Sverige så kommer korta räntorna och obligationerna att vara en bättre investering än de långa.

Stora delar av Europa och snart även USA kommer att tvingas minska sina budgetar  samtidigt som mörka orosmolnet Kina med sin fastighetsbubbla och lägre tillväxt. Detta kommer onekligen att leda till lägre råvarupriser beroende av konjunkturnedgångens storlek. 2013 och 2014 ser allt annat än ljusa ut.
Vi har naturligtvis inga garantier för att det blir som vi tror och kan självfallet ha uppåtväggarna fel. Men våra prognoser är åtminstone ärliga och baserade på fakta. Många formulerar sina prognoser så att de ska bli skottsäkra för kritik, dvs prognoserna säger egentligen ingenting och är inte underbyggda med fakta eller så tar man inga fasta positioner i hur utvecklingen ska gå. Allt är flytande och ”allt kan hända” och därmed kan man inte ställas till svars om det inte går som man tänkt. Detta vill vi undvika och uppmanar därför läsarna att kritiskt granska vår outlook och dess faktiska utfall om ett år.

För vidare läsning om årets prognos rekommenderar vi att lyssna på Jim Puplavas outlook och att läsa ASPO-USA:s prominenta artikel.