Klimatet kan inte vänta 20 år!

I Dagens Nyheter står det idag att läsa om det senaste i raden av ”quick fixes” eller snabba räddningsåtgärder för klimatet och som bara med rubriceringen antyder till allmänheten att klimatet enkelt går att rädda eller vad sägs om ”Året runt -grödor kan hejda växthuseffekten”. Läser man den rubriken och inte känner till hur nuvarande grödor utvecklas och hur de grödor som föreslås ”hejda växthuseffekten” behöver ÅRTIONDEN för att utvecklas och inte förstår/känner till att vi INTE har årtionden på oss att fullkomligt ställa om vårt fossila energi -beroende av framförallt olja, ja då är vi på FARLIG MARK!

Ok nog med snacket, vad säger man i artikeln och hur ligger det verkligen till?

Artikeln inleds med ”Året runt-grödor av korn och vete kan minska mängden koldioxid i atmosfären -till nivåer före den industriella revolutionen”. WOW! Man blir ju alldeles varm i kroppen, så här dagen före julafton! Dessa ”glada nyheter” kommer dessutom från forskare, publicerade i Scientific American.

Vidare står det i artikeln att människan utvecklat grödor inom jordbruket där egenskaper som fleråriga växter har, bland annat långa rötter, inte varit prioriterat.

Douglas Kell, prof i biokemi vid Universitetet i Manchester säger att denna satsning varit ett misstag…
Mycket riktigt påpekar Douglas Kell att rötter under jord binder upp koldioxid. Tanken är att grödor med längre rötter därmed skull kunna pumpa ner kol i marken och mer koldioxid skulle kunna bindas i jorden istället för i atmosfären. Detta med hjälp av ny genteknik.

Artikeln avslutas med att det troligen tar 5 år att hitta de rätta generna och ytterligare 15 år att utveckla grödan, alltså vi måste vänta minst 20 år innan stålmannen kommer och räddar oss!  Eller…
”Gud vad skönt” tänker kanske någon ”jag behöver inte göra några stora personliga uppoffringar -tekniken löser allt som vanligt”!

DETTA BUDSKAP/ MEDIABILD OCH DENNA FORSKAROKUNSKAP KUNDE INTE VARA MER VILSELEDANDE OCH FELAKTIGT! Här slutar därför den tekniktroende/Don Quijote-idealisten kanske att läsa men nu kommer realistens förklaring och helhetsbild att beskrivas:

1949 Bönder i USA. Hur många  jordbrukare sysslar med hållbart jordbruk idag? Ej beroende av billig energi? Bild från Wes Jacksons presentation nedan.

Under olje och energi- konferensen i Washington DC Johan Landgren deltog i november, var en av huvudtalarna Wes Jackson- av många bedömare ansedd som världsledande inom forskning om hållbart jordbruk.  Wes Jackson (WJ) är president för the Land Institute, Dr i genetik och enligt Life Magazine en av 18 individer som förutspås bli en av de 100 viktigaste amerikanerna under det 20:e århundradet. Erhöll det alternativa nobelpriset, Right Lively Hood Award år 2000. WJ är författare till flera böcker, bland annat ”New Roots of Agriculture” och den senaste ”Consulting the Genius of the Place”.

Under sin presentation berättade WJ om sitt arbete med utveckling av fleråriga sädesslag där fördelarna är flera. Dels utvecklar fleråriga grödor längre rotsystem, upp mot 5 meter mot våra ettåriga på 1,5m. Fördelen är att de är sammanbindande och motverkar jorderosioner, ett stort problem idag. Jorderosioner leder till stora kväveutsläpp och är mycket klimatpåverkande. Jorderosionerna har även stora ekonomiska konsekvenser i främst utvecklingsländerna med minskade eller förstörda skördar men vi ser effekterna även i USA och andra länder. En annan fördel är att fleråriga grödor kräver mindre energi eftersom det kräver mindre plöjning. Färre cykler leder även till lägre klimatpåverkan genom mindre kväveläckage vid öppen jord.

Wes Jacksons presentation var viktig eftersom den kan kopplas till en framtid där jordbruk drivs av mindre fossil energi. Då lär det krävas grödor som är resistenta och kräver mindre tillsatt energi i form av exempelvis konstgödsel, bekämpningsmedel och konstgjord bevattning. Kanske viktigast av allt, Wes Jackson satsar på hållbara grödor men berättade att han inte får några anslag eftersom konstgödningsindustrin och de som utvecklar nuvarande ettåriga sädesslag motverkar honom…

Så här kan det gå om man kör med samma ett-åriga grödor på samma plats år efter år. (Bild från WJ presention nedan).

Wes Jacksons presentation fick dock hela konferenslokalen att lyfta, en mix av forskare, investerare, eldsjälar inom hållbarhet, ekonomer, entreprenörer, studenter, författare från hela världen ställde sig upp och klappade händerna LÄNGE! När Wes Jackson gick nerför scenen och vecklade ut en bild på en gröda med flera meters längd och hundratals utspretande rötter och jämförde med en liten pyttegröda, med några få korta stumpar till rötter som representerade dagens grödor från det konventionella, högintensiva jordbruket -gick det ett sus igenom rummet. Känslan var verkligen att folk tänkte ”vad fan håller vi på med” följt av  ”vi måste agera nu”!

Vad läsaren måste förstå är att dagens högintensiva jordbruk inte bara är en katastrof för klimatet och för hållbarheten/resistensen i jorden. Fleråriga grödor som är näringsrika och motståndskraftiga över olika odlingssäsonger finns knappt tillgängliga idag och kunskapen hos odlare eller kännedomen om hur man utvecklar rätt typ finns inte heller. Detta är dock inte huvudproblemet för vår matförsörjning framöver, om vi bortsåg från klimatet.  Det finns en anledning till att vi övergått till högintensivt/storskaligt jordbruk, det är möjligt och lönsamt om vi har ett ständigt flöde av billig energi i form av olja som kan driva våra traktorer och framställa bekämpningsmedel etc som de ett-åriga grödorna kräver för att i huvudtaget överleva!

Ett-åriga grödor är inte motståndskraftiga nog pga sina korta rötter och pga näringen i jorden där de odlas dränerats på näring när man kört med samma gröda år in och år ut, istället för att växla grödor och därmed tillföra och ta bort olika typ av näring från olika sädesslag utan att jorden blir mindre näringsfattig. Dessutom pumpar man ner kemikalier i jorden som kan göra jorden obrukbar för fleråriga grödor i årtionden. (Om Sveriges matförsörjning läs gärna inlägget Svensk matförsörjning hotad & Arla ett hot mot svensk livsmedelsproduktion). 

Vi står på randen till Peak Oil, där inte oljan ”plötsligt tar slut” men stadigt minskar år för år eftersom vi då nått maximal global produktionskapacitet av den billiga råoljan. Den som förstått detta förstår vad det innebär för jordbruket och vår högkonsumerande livsstil. (Läs gärna inläggen När ekonomin krymper & Vad är ett stort OLJEFYND?)

Försök att lyfta blicken och se helheten. Följ oljan och följ pengarna och du förstår bättre hur världen fungerar.