Energipriser i en oberäknelig värld

Detta var temat för dagen när Nätverket för Olja och Gas (NOG) igår höll sitt seminarium på ÅF:s huvudkontor i Stockholm. Ett fullsatt rum med representanter från Energimyndigheten, flera stora energibolag däribland Statoil, Preem, Vattenfall och SSAB mfl fanns på plats.
Under seminariet skulle frågor rörande kopplingen mellan energipriser och ekonomisk tillväxt diskuteras:

• Sambandet mellan tillgång till billig energi och ekonomisk tillväxt.
• Hur oljeprisets drivkrafter verkar idag och i ett medellångt perspektiv.
• Hur den ekonomiska utvecklingen påverkas på längre sikt i ett scenario med stigande oljepriser, ur både industri och utvecklingsländernas perspektiv.
• Vilka incitament som behövs för omställning i större skala mot förnyelsebara energislag.

Talarna denna gång var: Björn Lindahl-journalist på SvD och skrivit om olja sedan 80-talet, Thina Margarete Saltvedt oljeanalytiker för Nordea i Oslo och Anders Wijkman –författare, före detta Europaparlamentariker, rådgivare för Stockholm Environment Instiute, Tällberg Foundation mm. Moderator för seminariet var Urban Bergström från Energimyndigheten.

Björn Lindahl inledde med att gå igenom oljans utveckling och betydelse historiskt och fram till idag. Bland annat hur oljeutvinningen från början var en “free for all” verksamhet i USA. Oljan började utvinnas när Edwin Blake fick igång den första oljebrunnen i Titusville, Pennsylvania 1859 men sedan 1891 reglerades oljeutvinningen av Texas Railway Commission (TRC) för att oljeutvinningen skulle bli mer effektiv och hållbar. Fram till 1972 reglerades världens oljepris av TRC men i takt med USA minskade sin oljeproduktion och blev beroende av mer importerad olja tog OPEC över.

 Oljebrunnar på rad i USA på 1860-talet.

Lindahl nämnde att oljan är det enskilt största tillförda energislaget i Sverige- 30% och att världen konsumerar 1000 fat olja/sekund.

Lindahl poängterarde att en mängd faktorer påverkar oljepriset men att den enskilt viktigaste faktorn är reservkapaciteten. Om information kommer ut att reservkapaciteten minskar i tex Saudiarabien, blir marknadens förväntningar på kort sikt att priset kommer gå upp och så går det genast upp.

Björn Lindahl

Nedan några av de slides Lindahl presenterade:

Tyska Deutsche Gesellschaft für Technische Zusammenheit (2009) visar vad det kostar att tanka en liter 95 oktanig liter bensin i olika länder. I Sverige tex 1.3 dollar mer än i USA men notera vad det kostar i Venezuela och Saudiarabien…


Detta är en intressant tabell. Den visar hur många procent av bensinpriserna som beror på oljepriset. Sverige ligger enligt Lindahl på den tyska nivån, 30%. Notera dock hur känsligt USA är med hela 65% och Brasilien som på endast 1%…

USA:s VS Kinas- bilflotta

Denna graf visar USA:s och Kinas antal bilar från 1970-2009. Antalet bilar i USA var 2009 ca 250 miljoner men i Kina bara ca 50 miljoner. Med Kinas nuvarande utveckling skulle Kina därmed, fram till 2017, femdubbla sin bilflotta till över 250 miljoner bilar!! Hur fullkomligt orealistiskt och ohållbart detta är ur ett oljeperspektiv eller utsläppsperspektiv behöver knappast understrykas. Fundera själva.
Efter Lindahl var det Thina Margarete Saltvedts  tur att gå upp på podiet. Här följer några av Saltvedts slides:

Saltvedt och Nordea tror på fortsatt stigande oljepriser på långsikt även om vi kan se fortsatta svängningar på kort sikt. Detta är oroande menade hon eftersom ett hållbart oljepris för ekonomin just nu är ca 85 dollar/fatet men vi är redan nu över 100 dollar/fatet.

Det är tydligt, menar Saltvedt att marknaden nu är mer osäker än på länge när det gäller oljeprisets volatilitet. Januari 2008 trodde marknaden att oljepriset skulle variera mellan 50-140 dollar/fat fram till årets slut. Nu tror marknaden att oljepriset ska variera mellan 40-210 dollar/fat under ett år. Det är en stor förändring.

Oljepriset och Tillväxten

OECD beräknade hur tillväxten skulle påverkas i en rad länder om oljepriset på kort tid steg till 200 dollar/fatet (vilket mycket väl kan ske om oroligheter blossar upp i tex Saudiarabien). Det skulle, som grafen ovan visar, innebära en enorm överföring av rikedomar från framförallt västvärlden och Kina till OPEC och Ryssland. Kina skulle minska sin BNP med hela 12.2% och OPEC skulle växa med 21,8%!!  Köpkraften i oljeimporterande länder skulle minska och enorma obalanser i handeln mellan länder skulle uppstå.

Saltvedt menade att vi kanske ser en “mellanlång” peak i oljeproduktions -kapaciteten i Mellanöstern nu eftersom man för tillfället inte gjort/gör de dyra långsiktiga investeringar som krävs för att ta upp oljan i snabbare takt längre fram. 2008 när oljepriset sjönk till 43 dollar/fatet gjordes knappt några investeringar för oljeutvinningen alls av tex Saudiarabien och det får konsekvenser för produktionskapaciteten idag.

När det gäller Norge sa Saltvedt att Lundin Oils och Statoils nya oljefynd i Nordsjön har skapat en farlig optimism kring oljan i Norge.

För att det ska gå bra för Norge måste ju någon trots allt köpa Norges olja och går det dåligt för Europa går det även dåligt för norska oljefonden som satsat mycket av sina pengar på att västekonomin ska fortsätta växa.

Vi menar att Norge gjort tämligen oklokt i att sälja sitt guld och istället gjort sig helt beroende av en ekonomisk tillväxt i länder som av allt att döma inte kommer växa utan snarare krympa framöver.
Roberth frågade Saltvedt : Hur mycket av oljan kommer att handlas över den öppna marknaden och hur mycket kommer säljas genom bilaterala avtal, av den konventionella oljan framöver?  

Saltvedt svarade att när tex Kina handlar upp oljekontrakt har de en helt annan tidshorisont när det gäller energiinvesteringar än tex europeiska länder och USA. Kina investerar långsiktigt och bygger upp oljelager när priset på olja är lågt. Efter finanskrisen 2008 gjorde Kina just detta och bygger då upp sina lager för att kunna använda dem i orostider. Skulle det tex bli en fördjupad kris i Europa och USA framöver kan Kina därför klara sig på egna oljelager och fortsätta satsa på ny energiinfrastruktur mindre beroende av olja. Kina är skickligare och mer inriktade på att förhandla till sig långsiktiga oljekontrakt menade Saltvedt.

Svaret gick tyvärr inte in på tidsbilden när det gäller oljepriset eller på några konkreta siffror för handeln med oljekontrakt vilket hade varit mer intressant.
En rolig betraktelse som Saltvedt nämnde i förbifarten var att oljearbetare är lika dyra i Brasilien som i Norge.

Sist upp var Anders Wijkman (Wijkman intervjuades av tidningen Effekt  den 30 nov). Nedan ett antal av de slides Wijkman presenterade, några med kommentarer och tankar.

Biståndsorganisationer som SIDA ägnar några få procent av sin budget till energiutbyggnad av hållbar energi i utvecklingsländer. Trots att detta kanske är den viktigaste satsningen man kan göra för framtiden.

Precis som insatta i Peak Oil frustrerat kan konstatera, sa Wijkman att flera detaljerade militärrapporter från  framförallt Tyskland and USA visar att åtminstone militären tar Peak Oil på högsta allvar och struntar blankt i politikernas okunskap och oförmåga att planera för dess konsekvenser.

Trenden är tydlig. Råvarupriserna inom energi (som råoljan) följer mycket väl metall/mineralpriserna och priserna inom jordbrukssektorn.



Wijkman menar, baserat på forskning från USA, att det finns ett direkt samband med eskalerande oljepriser och efterföljande recessioner. Finanskrisen 2008 påverkades till 20% oljeprisexplosionen (steg till 147 dollar fatet innan krisen utlöstes) menar Wijkman men diskuteras inte alls som en förklarande faktor bland de flesta ekonomer.

Här ställer Johan frågan: Det råder en oerhörd optimism kring hur skifferolja och skiffergas ska ersätta den konventionella oljan och därmed göra USA mindre energiberoende. Jag deltog i en oljekonferens Washington DC nyligen där industrifolk och forskare inom olja och gas menar att denna optimism är omotiverad då det tar årtionden att bygga upp en ny infrastruktur som gör skiffergasen och skifferoljan användbar och att vi med en energikris runt hörnet inte har tid med denna satsning för att inte tala om dess osäkra ekonomiska kostnader och miljökonsekvenser för grundvattnet. Jag är därför skeptisk till denna optimism. Vad tror du om skifferoljans och skiffergasens framtid??

Wijkan svarade att det görs stora satsningar på skifferoljan och skiffergasen men svarade ärligt att han inte hade tillräcklig kunskap för att våga uttala sig om dess framtid.
All in all ett intressant seminarie där talarna kompletterade varandra väl men vi saknade verkligen en fördjupad diskussion kring Peak Oil. Ingen nämnde tex det faktum att den konventionella råoljeproduktionen i princip inte ökat sedan 2005 och hur en världsekonomi ska kunna återhämta sig från stagnation och recession när oljepriserna bara kan väntas stiga framöver.