I dagarna skickades ett dokument ut till investerare vid J.P.
Morgan av bankens kapitalförvaltningschef: ”The quixotic search for
energy solutions”. Tack till Charlie A.S. Hall som försåg oss med
dokumentet! Hall var en av talarna på oljekonferensen anordnad av ASPO-USA, Johan besökte nyligen (mer om Hall nedan).
Dokumentet inleds med olika citat om förutsägelser och löften om hur
teknologiska uppfinningar/lösningar för energi genom historien inte
uppfyllt vad de utlovat, eller ens kommit nära.
1973 sa tex USA:s dåvarande president Nixon följande:
“At the end of this decade, in the year 1980, the United States will
not be dependent on any other country for the energy we need to provide
our jobs, to heat our homes, and to keep our transportation moving.”
Idag står den importerade oljan för 50% av USA:s oljebehov.
Ett annat intressant citat att nämna, från 1978 :
“…by the year 2000, almost 60% of US
cars could be electrified, and that only 17% of the recharging power would come from petroleum.”
Idag är endast 2% av USA:s bilar…hybrider!
Al Gore sa detta 2008:
“Today I challenge our nation to commit to producing 100% of our
electricity from renewable energy and truly clean carbon-free sources
within 10 years. This goal is achievable, affordable and
transformative.”
I dokumentet skriver kapitalförvaltningschefen som svar att USA idag generar sin elektricitet till 70% från kol och naturgas…
När det gäller USA:s naturgas skriver kapitalförvaltaren att EIA tror
på ökad oljeskiffer -produktion (shale gas) trots osäkerheten kopplad
till dess kostnader och att denna uppgång ska ersätta nedgångar i alla
andra kategorier. Dystert skriver han vidare att det är att svårt att
omsätta precis hur den billiga oljans slut ska hindra tillväxtfarten.
Men skriver han, som det ser ut nu: ”deleveraging of household,
corporate and sovereign balance sheets in the US and Europe is a much
bigger risk for financial markets. I det långa loppet, fortsätter han,
på grund av osäkerheten kopplad till tillgången på energi, får vi räkna
med historiskt låga siffror för avkastningen.
För att denna krassa framtidsbild ska förändras krävs att ouppfyllda löften om genombrottsteknologier faktiskt infrias.
Intressant för oss Peak Oil medvetna, står det i J.P. Morgans utskick
att “From a broader perspective, the era of cheap oil appears to be
over”. Vidare står det att EIA (Energy Information Agency), baserar
nästan alla sina framtida oljeproduktions-prognoser på antagande om nya
icke konventionella oljekällor såsom oljesand, djuphavsolja och
oljeskiffer. Där icke konventionellt betyder “dyrare”. Se grafer nedan.
Den
som granskar den övre av graferna har nog rätt svårt att se hur EIA
(realistiskt) kan estimera att framförallt OPEC ska öka sin
oljeproduktion så mycket fram till 2035 när den konventionella
oljeproduktionen legat mer eller mindre still på 2005 års nivå fram till
idag!!! Tittar man noga kan man faktiskt se det på grafen också.
Charles A.S. Hall är en eldsjäl inom Peak Oil
rörelsen och hållbarhetsröreslen sedan många år tillbaka. Charlie är
Professor i Systemekologi vid State University of New York och sysslar
med bl.a. empirisk modellering för att förstå och hantera komplexa
naturliga och mänskliga system. Hall och hans team, studerar hur
organismer och samhällen investerar energi i resursexploatering och hur
sådana investeringar förändras i takt med att resurskvaliteten ökar
eller försämras.
Detta var något Hall och hans kollega David Murphy (assisterande prof
vid Northern Illinois University) talade ingående om under konferensen i
Washington; förståelsen av nettoenergi. När man inte förstått Peak Oil
handlar det i grunden om att man inte förstått nettoenergi (eller som
det också kallas: EnergyReturn on Energy Invested –EROI).
Många tror tex att det finns en massa hållbara alternativ till olja
(solenergi, vindkraft och vattenkraft, elbilar etc) som kan ersätta vårt
nuvarande beroende av billig råolja. Vad man alltid först måste fråga
sig när det gäller en energikälla är hur mycket energi det går åt för få
ut den energi man vill åt. För att tex bygga en infrastruktur som inte
är beroende av billig olja krävs en viss mängd energi.
Djuphavsborrning av olja ger tex ca 10-15 enheter energi tillbaka för
varje enhet energi vi investerar. Ett vindkraftverk däremot ger bara
5-6 enheter energi tillbaka för varje enhet energi vi investerar. Detta
har avgörande betydelse för ekonomin och i hur stor skala vi kan ersätta
en oljebaserad infrastruktur.
Det finns därmed inga enkla lösningar på hur vi ska hantera en
minskande oljeproduktion då inte ens summan av alla alternativ kommer i
närheten av vad den billiga råoljeproduktionen hittills möjliggjort i
vårt samhälle.
Sidor
▼
2011-11-29
195 MDR i förluster för svenska banker
Riksbanken har genomfört ett stresstest av de svenska bankerna för
att se hur resultat och kreditförluster påverkas i ett scenario där
euroområdet och Sverige faller in i en ny recession. I detta scenario,
som antas utspela sig mellan 2012 till 2014, uppgår de sammantagna
kreditförlusterna i de svenska bankerna till 195 miljarder kronor.
Antagandena är att värdet på bankernas innehav av statsobligationer utgivna av Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien antas skrivas ned till uppskattade marknadsvärdena och att en av respektive banks största motpart, den som banken lånat ut störst belopp till utan säkerhet, ställer in sina betalningar.
Dessa antaganden är väl fullt rimliga om vi faller in i en recession. Recession anser vi vara huvudscenariot. Visst kan en stor del av de 195 miljarderna täckas av den årliga intjäningen, men det blir inte snack om några återköp eller vidlyftiga utdelningar. Lägg där även till fallande svenska fastighetspriser och vad det får för effekt på bankerna och svenska ekonomin.
Det kommer att bli blodigt. Frågan är bara hur pass?
Källa Riksbanken: http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=51254
Steve Keen på BBC News Hardtalk. Hans budskap är tydligt och rationellt för hur krisen bör ridas ut.
“Skriv av de privata skulderna, nationalisera banksystemet, och börja om igen” är hans utgångspunkt, men hans idéer om genomförandet garanterar viss uppmärksamhet när han försöker att främja kreativa instabilitet och minska destruktiva instabiliteter av kapitalism – att erkänna att vår värld är inte i balans eftersom varje keynesianska ekonom skulle tro men inneboende cykliska och instabilitet.
Antagandena är att värdet på bankernas innehav av statsobligationer utgivna av Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien antas skrivas ned till uppskattade marknadsvärdena och att en av respektive banks största motpart, den som banken lånat ut störst belopp till utan säkerhet, ställer in sina betalningar.
Dessa antaganden är väl fullt rimliga om vi faller in i en recession. Recession anser vi vara huvudscenariot. Visst kan en stor del av de 195 miljarderna täckas av den årliga intjäningen, men det blir inte snack om några återköp eller vidlyftiga utdelningar. Lägg där även till fallande svenska fastighetspriser och vad det får för effekt på bankerna och svenska ekonomin.
Det kommer att bli blodigt. Frågan är bara hur pass?
Källa Riksbanken: http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=51254
“Skriv av de privata skulderna, nationalisera banksystemet, och börja om igen” är hans utgångspunkt, men hans idéer om genomförandet garanterar viss uppmärksamhet när han försöker att främja kreativa instabilitet och minska destruktiva instabiliteter av kapitalism – att erkänna att vår värld är inte i balans eftersom varje keynesianska ekonom skulle tro men inneboende cykliska och instabilitet.
2011-11-26
2011-11-24
Har Världen råd med sanktioner mot Iran?
Okunskap föranleder förhastade slutsatser, slutsatser som leder till
handlingar man sedan ångrar. Om man inte granskar historien och sätter
den i förhållande till nutida sammanhang upprepar man samma misstag och
står där lika förvånad och undrar hur det kunde ske. Dagens Iran är ett
utmärkt exempel. Världssamfundet tycks alltmer utmåla Iran, eller mer
korrekt , en majoritet av västvärlden med USA och Israel i spetsen, som
syndabock för allt möjligt elände och ett hot för freden i Mellanöstern.
Få känner till att USA innan 1979 och den iranska revolutionen, höll Iran som sin främsta bundsförvant i Mellanöstern. Detta då Iran med sin stora befolkning och stabila militärmakt, sågs som den naturliga stormakten och en garant för fortsatt balans i regionen. Efter 1979 och den iranska revolutionen blev relationerna mellan USA och Iran minst sagt kyliga samtidigt som USA fördjupade sina relationer med Saudiarabien, särskilt efter oljekrisen 1973. Alltmer, i takt med oljans ökade betydelse för USA och Europa från regionen, blev Saudiarabien det naturliga valet. Det är ingen slump att Saudiarabien sitter på den modernaste krigsteknologin i regionen sedan länge, ”oil for weapons” har varit devisen mellan USA och andra västmakter -i utbyte mot ett stabilt flöde av det svarta guldet (oljan) från Saudiarabien har västmakterna sålt sina senaste vapenleksaker.
Vad vill vi komma med detta? Jo, utan att fördjupa sig i huruvida det är moraliskt rätt eller enligt gällande FN-konventioner om ett lands suveränitet att Iran får utveckla kärnteknologi för civilt eller militärt bruk ska man ha en sak väldigt klart för sig: Iran sitter på de tredje största, kända oljereserverna (av den billiga konventionella råoljan) men dessdå viktigare –Iran står idag för hela 5,2 % av världens oljeproduktion! (data se BP Statistical Review of World Energy 2011). Betänk sedan att Libyen-dramat satte myror i håret på en hel världsekonomi som hoppades på en ekonomisk återhämtning, detta genom Libyens produktionsbortfall med endast ett par procentenheter av världens oljeproduktion. Iran är en HELT annan bag!
Ok, åter till vikten av att dra lärdom av historien och omsätta den till praktisk erfarenhet och ta beslut därefter. Med vetskapen om att Iran har möjlighet att få världsekonomin i total stand still (ok mer än den redan är), skulle ingen politiker eller militärstrateg i sitt sinnets fulla bruk invadera eller på något sätt hota Iran till ett embargo (exportstop mot ett eller flera länder) eller liknande. Detta till trots, framställer media och en del ”experter” det hela som ett realistiskt alternativ.
En fiendes fiende är inte alltid din vän! Men det är ändå intressant hur pass mycket Israel och Saudiarabien gaddat ihop sig mot Iran. Det finns uppgifter som säger att Saudiarabien upplåter sitt luftrum till Israel om de bestämmer sig för att bomba Iranska kärnvapenanläggningar.
En intressant detalj: Reuters hade i fredags en artikel en om hur Grekland tvingas handla olja från Iran, eftersom ingen annan vill handla med grekerna (vi fann den i flutes inlägg)
Enda anledningen till att USA ser sig tvingade att stödja Israel och Saudiarabien i regionen är att Iran med kärnvapen tar ett steg närmare sin naturliga position som starkaste makt i Mellanöstern, vilket inte är något nytt för den som läser historieböckerna. Det betyder dock inte att USA, Israel eller något annat land för den delen har råd att inleda sanktioner mot Iran som sätter dess oljeproduktion (läs oljeexport) ur spel. Skulle USA stödja bombningar av iranska kärnvapenanläggningar? Knappast, kanske indirekt genom vapenutrustning men inte offentligt.
Hormuz -sundet (se bild nedan) är ett illustrativt exempel på hur viktig Iran är för flödet av olja i världen, alldeles oavsett Irans egen (omfattande) oljeproduktion. Iran behöver bara upprätta en blockad i Hormuz-sundet (vilket är beläget mellan Iran och Oman, som förbinder Persiska viken med Omanviken och Arabiska havet) och vips så stoppas 40% av världens oljetrafik på havet, vilket motsvarar hela 20% av världsmarknaden.
Oavsett om Iran vill ha kärnkraft för att garantera sin framtida energiförsörjning eller för att skaffa kärnvapen som kan förebygga en attack från Israel och därmed öka sin makt i regionen, gör världen VÄLDIGT klokt i att begrunda hur och om man inleder sanktioner mot Iran. Man hugger inte av handen som föder en, möjligen kan man klara sig utan ett finger eller två (Libyens oljeproduktion).
Cornucopia skrev tidigare i Söndags att kärnvapen i mellanöstern skulle innebära att vi ständigt bara är någon timme från helt avbrutna oljeleveranser. Att hotet i dagens läge är mot Iran inte från Iran. Även det ett läsvärt inlägg.
Tillägg: Bloomberg skrev en intressant artikel den 30 nov med titeln: “Iran Oil Sanctions Set to Shrink the Circle of Foreign Buyers”. Bland annat hur oljesanktioner mot Iran kan få den oavsiktliga följden att Kina och andra asiatiska nationer kan köpa mer iransk olja och dessutom billigare!!
Fler artiklar i ämnet:
www.dn.se/nyheter/varlden/iran-moter-sanktioner-med-styrka
http://di.se/Artiklar/2012/1/1/254931/Obama-okar-ekonomisk-press-mot-Iran/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/iran-testskot-medeldistansrobotar_6743817.svd
Få känner till att USA innan 1979 och den iranska revolutionen, höll Iran som sin främsta bundsförvant i Mellanöstern. Detta då Iran med sin stora befolkning och stabila militärmakt, sågs som den naturliga stormakten och en garant för fortsatt balans i regionen. Efter 1979 och den iranska revolutionen blev relationerna mellan USA och Iran minst sagt kyliga samtidigt som USA fördjupade sina relationer med Saudiarabien, särskilt efter oljekrisen 1973. Alltmer, i takt med oljans ökade betydelse för USA och Europa från regionen, blev Saudiarabien det naturliga valet. Det är ingen slump att Saudiarabien sitter på den modernaste krigsteknologin i regionen sedan länge, ”oil for weapons” har varit devisen mellan USA och andra västmakter -i utbyte mot ett stabilt flöde av det svarta guldet (oljan) från Saudiarabien har västmakterna sålt sina senaste vapenleksaker.
Vad vill vi komma med detta? Jo, utan att fördjupa sig i huruvida det är moraliskt rätt eller enligt gällande FN-konventioner om ett lands suveränitet att Iran får utveckla kärnteknologi för civilt eller militärt bruk ska man ha en sak väldigt klart för sig: Iran sitter på de tredje största, kända oljereserverna (av den billiga konventionella råoljan) men dessdå viktigare –Iran står idag för hela 5,2 % av världens oljeproduktion! (data se BP Statistical Review of World Energy 2011). Betänk sedan att Libyen-dramat satte myror i håret på en hel världsekonomi som hoppades på en ekonomisk återhämtning, detta genom Libyens produktionsbortfall med endast ett par procentenheter av världens oljeproduktion. Iran är en HELT annan bag!
Ok, åter till vikten av att dra lärdom av historien och omsätta den till praktisk erfarenhet och ta beslut därefter. Med vetskapen om att Iran har möjlighet att få världsekonomin i total stand still (ok mer än den redan är), skulle ingen politiker eller militärstrateg i sitt sinnets fulla bruk invadera eller på något sätt hota Iran till ett embargo (exportstop mot ett eller flera länder) eller liknande. Detta till trots, framställer media och en del ”experter” det hela som ett realistiskt alternativ.
En fiendes fiende är inte alltid din vän! Men det är ändå intressant hur pass mycket Israel och Saudiarabien gaddat ihop sig mot Iran. Det finns uppgifter som säger att Saudiarabien upplåter sitt luftrum till Israel om de bestämmer sig för att bomba Iranska kärnvapenanläggningar.
En intressant detalj: Reuters hade i fredags en artikel en om hur Grekland tvingas handla olja från Iran, eftersom ingen annan vill handla med grekerna (vi fann den i flutes inlägg)
Enda anledningen till att USA ser sig tvingade att stödja Israel och Saudiarabien i regionen är att Iran med kärnvapen tar ett steg närmare sin naturliga position som starkaste makt i Mellanöstern, vilket inte är något nytt för den som läser historieböckerna. Det betyder dock inte att USA, Israel eller något annat land för den delen har råd att inleda sanktioner mot Iran som sätter dess oljeproduktion (läs oljeexport) ur spel. Skulle USA stödja bombningar av iranska kärnvapenanläggningar? Knappast, kanske indirekt genom vapenutrustning men inte offentligt.
Hormuz -sundet (se bild nedan) är ett illustrativt exempel på hur viktig Iran är för flödet av olja i världen, alldeles oavsett Irans egen (omfattande) oljeproduktion. Iran behöver bara upprätta en blockad i Hormuz-sundet (vilket är beläget mellan Iran och Oman, som förbinder Persiska viken med Omanviken och Arabiska havet) och vips så stoppas 40% av världens oljetrafik på havet, vilket motsvarar hela 20% av världsmarknaden.
Hormuzsundet
Oavsett om Iran vill ha kärnkraft för att garantera sin framtida energiförsörjning eller för att skaffa kärnvapen som kan förebygga en attack från Israel och därmed öka sin makt i regionen, gör världen VÄLDIGT klokt i att begrunda hur och om man inleder sanktioner mot Iran. Man hugger inte av handen som föder en, möjligen kan man klara sig utan ett finger eller två (Libyens oljeproduktion).
Cornucopia skrev tidigare i Söndags att kärnvapen i mellanöstern skulle innebära att vi ständigt bara är någon timme från helt avbrutna oljeleveranser. Att hotet i dagens läge är mot Iran inte från Iran. Även det ett läsvärt inlägg.
Tillägg: Bloomberg skrev en intressant artikel den 30 nov med titeln: “Iran Oil Sanctions Set to Shrink the Circle of Foreign Buyers”. Bland annat hur oljesanktioner mot Iran kan få den oavsiktliga följden att Kina och andra asiatiska nationer kan köpa mer iransk olja och dessutom billigare!!
Fler artiklar i ämnet:
www.dn.se/nyheter/varlden/iran-moter-sanktioner-med-styrka
http://di.se/Artiklar/2012/1/1/254931/Obama-okar-ekonomisk-press-mot-Iran/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/iran-testskot-medeldistansrobotar_6743817.svd
2011-11-23
Dollar upp råvaror ned! Recessionen är här!
Tyskland fick inte låna pengar, ja du läste rätt. Tysklands emission
av av tioåriga statsobligationer blev ett misslyckande. Tyskarna fick
nöja sig med att dra in 3,65 miljarder euro på auktionen, vilket kan
jämföras med ett mål på 6 miljarder.Detta till en ränta om 1,98 -en ökning med 0,10%.
Ett orosmoln är att centralbanken Bundesbank tog en så stor del som 40 procent av emissionen. Enligt Di.
Kostnaden att swappa euro till dollar har under onsdagen nått den högsta nivån sedan 2008. Det finns en starkt växande trend att överge alla tillgångar som baseras på euron.
Detta är en KATASTROF! Marknadens dom är hård. Ytterligare en anledning att långa (köpa) dollarn.
Är det fortfarande någon som ärligt tror på Euroobligationer?
Som grädde på moset sjönk inköpschefsindex i Kina i oktober till 48,0 jämfört med 51,0 föregående månad. Siffror under 50 betyder att aktiviteten i ekonomin minskar. Vi har redan fått uppgifter om att fastighetspriserna börjat att vackla ordentligt i Kina vilket även det tyder på att Kinas ekonomi riskeras att kylas ordentligt då byggande av nya fastigheter är en stor del av Kinas tillväxt och BNP. Minskning i byggande i Kina kommer så klart även att kyla ned råvarupriserna ordentligt.
JP Morgan nedgraderar i stort samtliga råvaror över hela linjen. Läs nedan.
När nu avmattningen i Kina börjat, och det väldigt bistra klimatet i EU/USA är det bara att avstå från investeringar i aktier/råvaror/fastigheter. “When in Doubt, Stay Out!” Då deflationstrycket är så väldigt stort som vi tidigare tjatat om, så handlar det nu om att skydda det du har. Därför är kontanter simplaste och bästa alternativet.
Länk till JP Morgan Global Commodities Research rapport, November 22, 2011
Efter auktionsfiaskot – marknaden dumpar euron – Affärsvärlden
Ett orosmoln är att centralbanken Bundesbank tog en så stor del som 40 procent av emissionen. Enligt Di.
Kostnaden att swappa euro till dollar har under onsdagen nått den högsta nivån sedan 2008. Det finns en starkt växande trend att överge alla tillgångar som baseras på euron.
Detta är en KATASTROF! Marknadens dom är hård. Ytterligare en anledning att långa (köpa) dollarn.
Är det fortfarande någon som ärligt tror på Euroobligationer?
Som grädde på moset sjönk inköpschefsindex i Kina i oktober till 48,0 jämfört med 51,0 föregående månad. Siffror under 50 betyder att aktiviteten i ekonomin minskar. Vi har redan fått uppgifter om att fastighetspriserna börjat att vackla ordentligt i Kina vilket även det tyder på att Kinas ekonomi riskeras att kylas ordentligt då byggande av nya fastigheter är en stor del av Kinas tillväxt och BNP. Minskning i byggande i Kina kommer så klart även att kyla ned råvarupriserna ordentligt.
JP Morgan nedgraderar i stort samtliga råvaror över hela linjen. Läs nedan.
När nu avmattningen i Kina börjat, och det väldigt bistra klimatet i EU/USA är det bara att avstå från investeringar i aktier/råvaror/fastigheter. “When in Doubt, Stay Out!” Då deflationstrycket är så väldigt stort som vi tidigare tjatat om, så handlar det nu om att skydda det du har. Därför är kontanter simplaste och bästa alternativet.
Länk till JP Morgan Global Commodities Research rapport, November 22, 2011
Efter auktionsfiaskot – marknaden dumpar euron – Affärsvärlden
2011-11-21
Riksbanken upphör med guldrean
Att svenska Riksbanken sålt 32% av guldreserven 2004 till 2009 kan
knappast med dagens facit i handen vara ett klokt beslut. Särskilt som
priset på guldet de sålt troligen hade betingat mer än det dubbla värdet
mot försäljningspriset då de sålde guldet i intervallet 400 – 1000
dollar per troy uns. Idag handlas guldet kring 1700 per troy uns vilket
med dagens dollarkurs motsvarar ett pris kring 374 kr per gram på
spotmarknaden.
I gårdagens DN kan vi åter läsa att många tillväxtländer nu väljer att fortsätta att köpa guld för att utöka sina guldreserver då tidigare trygga investeringar som statspappers värde alltmer eroderas i takt med att de överbelånade staterna i väst skuldsituation ifrågasätts. Med andra ord av alla tillgångsslag anses guld vara mindre dåligt.
Men tro nu inte att riksbanken erkänner att de handlat fel.
Nytt avtal 2004
Den 27 september 2004 trädde det nya guldavtalet, Central Bank Gold Agreement, i kraft.
Det är det andra internationella guldavtalet som slutits mellan 15 europeiska centralbanker för att förhindra stora försäljningar av guld samtidigt, vilket kan få guldpriset att rasa.
Under en period av fem år får de 15 länderna sälja sammanlagt högst 2 500 ton guld. Avtalet ger Riksbanken rätt att sälja högst 60 ton guld fördelat över avtalsperioden.
Precis så mycket har de också sålt, om de enligt avtalet haft möjlighet att sälja mer guld hade de då gjort det också kan man undra eftersom Riksbanken sålt precis allt de haft möjlighet att kunna göra enligt avtalet.
Den stora frågan är således vad Riksbanken anser om guldreserven då de i uttalande som det ovan tycks vara negativ till guld som tillgångsslag.
Vidare kan vi även läsa hos Cornucopia om nackdelarna med pappersguld i efterdyningarna av MF Globals konkurs där den kände trendanalytikern Gerald Celente förlorat stora belopp då de terminskontrakt som han haft för avsikt att begära leverans på, gått upp i rök i samband med konkursen. Eftersom terminskontrakt borde vara bra mycket säkrare än alla syntetiska finansiella produkter så kan man krasst konstatera att ditt köpta guld inte är 100% säkert förrän du har det i näven. MF Global var även en stor utfärdare av CFD “contract of difference”, det skapade även en stor osäkerhet hur deras konkurs skulle drabba andra utställare på marknaden.
Även om andra utställare tycks ha klarat sig bör ett stort varnande finger för CDS:er utfärdas då dessa kontrakt är helt syntetiska och livsfarliga då de är i stort värdelösa utan utfärdaren. Det gäller så klart även alla typer av derivat.
Guldets historia och framtid (Guld: igår, idag och i framtiden) skrev vi tidigare om i ett inlägg här på bloggen.
Gerald Celente intervjuas i amerikanska Infowars om sina MF Global problem då hans depå hos dem försvunnit i konkursboet.
I gårdagens DN kan vi åter läsa att många tillväxtländer nu väljer att fortsätta att köpa guld för att utöka sina guldreserver då tidigare trygga investeringar som statspappers värde alltmer eroderas i takt med att de överbelånade staterna i väst skuldsituation ifrågasätts. Med andra ord av alla tillgångsslag anses guld vara mindre dåligt.
Men tro nu inte att riksbanken erkänner att de handlat fel.
Riksbankens försäljning berodde främst på att man ville minska risken eftersom guldpriset kan variera kraftigt.Säger en anställd i riksbanken med namn Moeschlin i intervjun med DN .
– Det var främst för att få bättre riskspridning, mindre risk. Guldet är mer riskfyllt än statsobligationer.
Nytt avtal 2004
Den 27 september 2004 trädde det nya guldavtalet, Central Bank Gold Agreement, i kraft.
Det är det andra internationella guldavtalet som slutits mellan 15 europeiska centralbanker för att förhindra stora försäljningar av guld samtidigt, vilket kan få guldpriset att rasa.
Under en period av fem år får de 15 länderna sälja sammanlagt högst 2 500 ton guld. Avtalet ger Riksbanken rätt att sälja högst 60 ton guld fördelat över avtalsperioden.
Precis så mycket har de också sålt, om de enligt avtalet haft möjlighet att sälja mer guld hade de då gjort det också kan man undra eftersom Riksbanken sålt precis allt de haft möjlighet att kunna göra enligt avtalet.
Den stora frågan är således vad Riksbanken anser om guldreserven då de i uttalande som det ovan tycks vara negativ till guld som tillgångsslag.
Vidare kan vi även läsa hos Cornucopia om nackdelarna med pappersguld i efterdyningarna av MF Globals konkurs där den kände trendanalytikern Gerald Celente förlorat stora belopp då de terminskontrakt som han haft för avsikt att begära leverans på, gått upp i rök i samband med konkursen. Eftersom terminskontrakt borde vara bra mycket säkrare än alla syntetiska finansiella produkter så kan man krasst konstatera att ditt köpta guld inte är 100% säkert förrän du har det i näven. MF Global var även en stor utfärdare av CFD “contract of difference”, det skapade även en stor osäkerhet hur deras konkurs skulle drabba andra utställare på marknaden.
Även om andra utställare tycks ha klarat sig bör ett stort varnande finger för CDS:er utfärdas då dessa kontrakt är helt syntetiska och livsfarliga då de är i stort värdelösa utan utfärdaren. Det gäller så klart även alla typer av derivat.
Guldets historia och framtid (Guld: igår, idag och i framtiden) skrev vi tidigare om i ett inlägg här på bloggen.
Mer skulder löser inte problem med redan ohållbara skulder
Jim Rogers är inte nådig i sin kritik mot länderna i väst nu när den obehagliga sanningen om deras ohållbara skulder flutit upp till ytan. Rogers är ingen dumskalle, han har inte varit särskilt optimistiskt de senaste åren men tidigare uttryckt sig mer diplomatiskt men nu tycks måttet vara rågat. Se själv.
För många av oss behöver Jim Rogers kanske inte någon presentation. Men för er novisa kan vi berätta att Rogers grundade tillsammans med en annan stor finanskändis vid namn George Soros Quantum Fund 1973, en av de tidiga hedge fonderna som kom att bli mycket framgångsrik. Efter 10 år hade fonden ökat 4200% i värde medan index endast för New York börsens S&P ökat med 47%. Efter detta bestämde Rogers sig för att det var dags för något nytt i livet, mer än att slava framför siffror på dataskärmar och började att resa världen runt på sin motorcykel. Han har även skrivit många populära böcker om sina upplevelser och erfarenheter i livet som framgångsrik investerare.
Rogers var också tidigt ute med att upptäcka att det skulle komma en ny trend och stark marknad för råvaror. Detta i takt med att Asien och då främst Kina urbaniseras allt mer så redan 1998 grundade han ett eget råvaruindex Rogers International Commodity Index ( RICI ). Detta index kom allt fler att använda sig av. Rogers bor för närvarande i Singapore därför att han anser att det 21:a århundradet tillhör Asien där han tror att en allt större del av den framtida tillväxten kommer att ske.
Finansrådgivaren Eddie Hobbs säger den obehagliga sanningen i irländsk teves morgonsoffeprogram Ireland AM, från onsdag förr förra veckan. Här talas det om vad som kommer att hända om Italien faller. Även detta “ett måste” om du inte redan sett klippet som varit ganska populärt i etern på sistone.
2011-11-20
Nya energihopp för USA:s oljeberoende?
I måndags (14:e nov) tillkännagav Hillary Clinton att USA:s
utrikesdepartement (US Department of State) nu etablerar en ny
energiavdelning: “Bureau of Energy Resources”. I sammanfattningen av Bureau of Energy Resources, står det att läsa att avdelningen i huvudsak har 3 mål:
Låt oss först titta på en ny video från Natural Resources Defense Council (NRDC) om USA:s oljeberoende:
Ok…idag rullar ca en miljard bilar på världens vägar, av vilket de allra flesta drivs av bensin eller diesel, ja eller olja beroende på hur man ser det. När man läser att Bureau of Energy:s andra mål är att bland annat stimulera alternativ energi och tredje målet är att öka tillgängligheten för energi i utvecklingsländerna undrar man sannerligen hur ekvationen ska gå ihop. Många tror, pga okunskap, att lösningarna på bristen av mer billig olja, tillgänglig för alla, är att vi successivt ersätter en bilpark på ja säg 800 miljoner bilar med elbilar. Först och främst, på varje elbil sitter minst 4 bildäck. För att producera ETT bildäck krävs ca 26.6 liter råolja (eller 7 gallons).
Det var ett bildäck, som om det inte vore nog måste alla komponenter produceras, sättas samman och transporteras till en bilfabrik där de ska sättas samman till en elbil. Här talar vi om oerhörda mängder olja och en produktionsskala och produktionstakt i aldrig tidigare sedd omfattning av elbilar som måste i gång inom ett par år. Detta för att hinna i tid innan ett för högt oljepris gör både upprätthållandet av dagens bilpark omöjlig, för att inte tala om den globaliserade ekonomins fortsatta existens.
Ok vad menar vi då med att ekvationen inte går ihop? Jo även om USA nu mirakulöst minskar sitt mer eller mindre totala oljeberoende på kort tid, förändrar det inte utvecklingsländernas, däribland oljexportörerna + Rysslands egen ökade konsumtion av olja. Att alltså säga att man vill stimulera energiutvecklingen i utvecklingsländerna, kan bara innebära en sak: mindre olja för icke-utvecklingsländer och oljeimportörer. Världsmarknadspriset på olja går då upp! (läsaren kanske tänker-nu överdriver de, energiutvecklingen kan ju vara export av hållbar energi). Svaret: ny energiinfrastruktur tar tid o bygga upp och när en större andel av befolkningen i utvecklingsländerna får det bättre ställt, konsumeras mer olja.
Videon av NRDC ovan visar verkligen på hur ohållbart USA:s oljeberoende är men det är lätt att misstolka budskapet med vad de menar är lösningen. Elbilen nämns först och den har vi redan tagit upp. När det gäller tåg + infrastruktur och elförsörjning utan beroende av olja (både vid dess drift och tillkomst) -ja visst kan det fungera till viss del och är en nödvändig satsning men man måste samtidigt förstå att det inte finns några snabba lösningar som gör att vi kan fortsätta leva som vi gör idag. Dvs resa var vi vill, köpa vad vi vill eller arbeta var/med vad vi vill. Infrastruktur tar årtionden att bygga upp, mycket pengar (!!!) men framförallt MYCKET energi! Konservering då? Köra mindre, ransonering, hastighetsbegränsningar? Javisst det är vettigt, ja eller blir nödvändigt för att övergången till ett lokalsamhälle och till viss del regionalsamhälle ska fungera men förändrar inte det faktum att inget blir som det varit, vare sig vi vill eller inte.
- Hantera geopolitik i dagens energiekonomi genom kraftfull diplomati med producenter och konsumenter. -Då detta anses avgörande för att energitillgången och energimarknaden ska förbli hållbar.
- Stimulera marknadskrafter som syftar till en övergång av policys mot alternativ energi, elektricitet och utveckling och återuppbyggnad. -Detta skapar efterfrågan på marknaden för grön teknologi och produkter där USA har konkurrensfördelar.
- Öka tillgängligheten till energi i utvecklingsländer, utöka bra styre och fördjupad transparens. -Detta hjälper utvecklingsekonomier att hitta kommersiella och miljömässigt hållbara väger ur fattigdom.
Låt oss först titta på en ny video från Natural Resources Defense Council (NRDC) om USA:s oljeberoende:
Ok…idag rullar ca en miljard bilar på världens vägar, av vilket de allra flesta drivs av bensin eller diesel, ja eller olja beroende på hur man ser det. När man läser att Bureau of Energy:s andra mål är att bland annat stimulera alternativ energi och tredje målet är att öka tillgängligheten för energi i utvecklingsländerna undrar man sannerligen hur ekvationen ska gå ihop. Många tror, pga okunskap, att lösningarna på bristen av mer billig olja, tillgänglig för alla, är att vi successivt ersätter en bilpark på ja säg 800 miljoner bilar med elbilar. Först och främst, på varje elbil sitter minst 4 bildäck. För att producera ETT bildäck krävs ca 26.6 liter råolja (eller 7 gallons).
Det var ett bildäck, som om det inte vore nog måste alla komponenter produceras, sättas samman och transporteras till en bilfabrik där de ska sättas samman till en elbil. Här talar vi om oerhörda mängder olja och en produktionsskala och produktionstakt i aldrig tidigare sedd omfattning av elbilar som måste i gång inom ett par år. Detta för att hinna i tid innan ett för högt oljepris gör både upprätthållandet av dagens bilpark omöjlig, för att inte tala om den globaliserade ekonomins fortsatta existens.
Ok vad menar vi då med att ekvationen inte går ihop? Jo även om USA nu mirakulöst minskar sitt mer eller mindre totala oljeberoende på kort tid, förändrar det inte utvecklingsländernas, däribland oljexportörerna + Rysslands egen ökade konsumtion av olja. Att alltså säga att man vill stimulera energiutvecklingen i utvecklingsländerna, kan bara innebära en sak: mindre olja för icke-utvecklingsländer och oljeimportörer. Världsmarknadspriset på olja går då upp! (läsaren kanske tänker-nu överdriver de, energiutvecklingen kan ju vara export av hållbar energi). Svaret: ny energiinfrastruktur tar tid o bygga upp och när en större andel av befolkningen i utvecklingsländerna får det bättre ställt, konsumeras mer olja.
Videon av NRDC ovan visar verkligen på hur ohållbart USA:s oljeberoende är men det är lätt att misstolka budskapet med vad de menar är lösningen. Elbilen nämns först och den har vi redan tagit upp. När det gäller tåg + infrastruktur och elförsörjning utan beroende av olja (både vid dess drift och tillkomst) -ja visst kan det fungera till viss del och är en nödvändig satsning men man måste samtidigt förstå att det inte finns några snabba lösningar som gör att vi kan fortsätta leva som vi gör idag. Dvs resa var vi vill, köpa vad vi vill eller arbeta var/med vad vi vill. Infrastruktur tar årtionden att bygga upp, mycket pengar (!!!) men framförallt MYCKET energi! Konservering då? Köra mindre, ransonering, hastighetsbegränsningar? Javisst det är vettigt, ja eller blir nödvändigt för att övergången till ett lokalsamhälle och till viss del regionalsamhälle ska fungera men förändrar inte det faktum att inget blir som det varit, vare sig vi vill eller inte.
2011-11-18
Vintergreksjukan sprider sig i Europa
Samtidigt som Eurons monetära dödsspiral fortsätter så smyger det
förbi statistik om att den amerikanska statsskulden nu officiellt har
passerat hissnande 15 biljoner dollar. Att den verkliga statsskulden
(där icke finansierade skulder såsom pensioner för statliga anställda,
Medicaid och nu Medicare kommer att ingå) är mer än fem gånger så stor
behöver vi säkert inte nämna för våra vakna läsare. Samtliga
åtaganden är nu över 60 biljoner dollar om allt detta utfaller.
Tisdagens Amerikanska data över inflationen, CPI, kom in på 3,5 mot 3,7 väntat, föreg var 3,9 CPI och idag att förväntningar på antalet nyanmälda arbetslösa vecka 45 sjönk med 5000 till 388 000.
Ett litet grönt skott var det någon som gastade på Bloomberg men i den stora bilden är det obetydligt. Eller rent av kanske ytterligare ett tecken på det astronomiska deflationstrycket som vi i väst står inför efter en monstruös megabubbla uppumpad av årtionden med billiga dumma pengar.
När nu Europa är i blickfånget kan Dollarn stärka sin position som ohotad reservvaluta, Oncle Sam kan tillfälligt pusta ut och fortsätta sparka burken nedför vägen för den här gången.
I videoklippet nedan förklarar Kyle Bass något dräpande det som så många av alla dessa experter med fina titlar och utbildningar på anrika Zombie universitet har så svårt att förstå. Ett talande exempel som han nämner är nämligen att de senaste 9 åren har de globala skulderna ökat med 12% varje år samtidigt som globalt BNP ökat med 4% per år detta har lett till att skulderna ökat från 80 trillioner dollar till 210 trillioner dollar. Någonstans efter vägen är det tänkt att i varje fall räntepengar skall trilla in från låntagarna till all denna skuld.
Kärnproblemet för Europa idag är tron och avsaknaden av den heliga tillväxten. Tillväxten motsvarar inte på långa vägar det som behövs för att klara av att betala räntor och amortera ned de skulder som dessa ekonomier har byggt upp genom alla dessa löften som nu inte kan infrias till offentliganställda, pensionärer och långivare som nu sitter på obligationer som snabbt faller i värde i takt med att räntorna stiger.
Oron medför att räntorna stiger vilket i dagens fall när det handlar om länder med höga statsskulder, gör att deras räntebörda stiger till nivåer som inte är hållbara. Detta då en allt större del av statsbudgeten går åt till att endast betala räntor på statsskulden. Det har redan hänt i Grekland, Portugal och Irland.
När nu skuldkrisens influensa drabbat stora länder som Italien och Spanien är det stor sannolikhet att Euron inte överlever om dessa länder tvingas till skuldnedskrivningar. Gränsen för när de andra länderna tvingats be om nödlån har skett då de korta räntorna legat kring 7%. Under veckan har de italienska och spanska räntorna närmat sig dessa nivåer med stormsteg, respektive lands tioåriga ränta ligger precis under 7% -bläcket. Tiden är nu väldigt dyrbar om de skall lyckas ro hem och rädda situationen. De enda som kan riktigt rädda situationen är Frankrike och Tyskland men till vilket pris? Båda länderna har statsskulder som befinner sig över 80% samtidigt som deras banker inte är rekapitaliserade.
De tre största bankerna i Frankrike är antagligen insolventa om deras balansräkningar skulle värderas enligt marknadsvärde. Likaså för några Tyska. Att dollarn inte stigit mer mot euron tros bero på den senaste månadens stora garageförsäljning. Detta då de främst de franska bankerna försökt att städa i sina böcker bäst det går, då stora positioner likviderats i dollar för att sedan växlas över i euro vilket lett till att dollarn inte stigit mer mot euron.
Något som dessvärre gjort problemet värre för bankerna är att det efter förra finanskrisen, efter Lehmans fall, började påtalas att bankernas balansräkningar på tillgångsidan var alldeles för bräckliga. Något som snabbt kunde råda bot på detta var om bankerna ökade ägandet av statsobligationer, eftersom suveräna länder i väst särskilt under eurons paraply bedömdes vara kassaskåpssäkra. Med AAA i betyg så behövde inte bankerna några reserver för att köpa dessa statsobligationer. Bankerna började köpa dessa papper med egna kreditpengar de skapar ur tomma luften och varför skall de då köpa tråkiga tyska obligationer med snål ränta när de kan få 4% och i vissa fall 5% i ränta på grekiska och portugisiska obligationer, de är ju ändå är kassaskåpssäkra…
Men verkligheten vill ibland annat, när nu räntorna rusar för de sydligare problemtyngda länderna sjunker även värdet på deras obligationer. Detta då större risk för betalningsinställelse prisas in nu till långivarna och i detta fall till bankernas förtret, särskilt då de saknar buffert för inköpen som de i många fall gjort utan eget kapital. Det som nyss var en bra affär har blivit till en mardröm.
Lite perspektiv -Spanien sålde precis statsobligationer på tio år och då blev räntan 6,975%.
En tioårig bolagsobligation emitterad av Norska Statoil ligger på 3,15%. De säkraste långivarna bortsett från stater med låg statsskuld har blivit många stora bolag, Siemens gick även i dagarna om Tyskland på räntemarknaden.
Att uppgörelsen med Grekland sattes till att inte vara betalningsinställelse, gjorde säkert att ett gäng feta bankirer i London och New York kunde andas ut då de inte behövde betala ut någon ersättning för de CDS kontrakt som de ställt ut. Istället för att straffa dessa onda spekulanter som köpt CDS kontrakt i hopp om en grekisk default dröjde det inte länge innan beslutet slog tillbaks på byråkraterna i Bryssel med full kraft. Detta när det nu gick upp för marknaden att det inte längre går att försäkra sig mot länders betalningsinställelser i samma magnitud som tidigare. Osäkerheten lät inte vänta på sig och räntorna fortsatte att stiga, nu fortare med sjunkande priser på statsobligationerna som följd.
1-0 till Storbritannien och USA mot Eurozonen då det är främst banker och försäkringsinstitut likt AIG som utfärdat alla dessa CDS kontrakt. Det mest ironiska är dock att de största innehavarna av grekiska CDS:er är de grekiska bankerna som också sitter på den största andelen av grekiska statsobligationer -dubbel outch!
Eurozonens stödfond EFSF är inte en lösning på långa vägar. Varför? Jo därför att länder som nu skall räddas kan ju inte själva mota stöd och samtidigt vara med och garantera fonden. Det är ju lite som att lugga varandra samtidigt, ju hårare jag sliter i min opponents hår får jag samtidigt återbördat i samma styrka. ZeroHedge döpte i veckan om fonden lite fyndigt till “Euro Fiasco Suicide Formula”.
Räddningsfonden får garantier från de olika euroländerna i förhållande till deras storlek och meningen var också att man skulle ge fonden ökad kraft genom en hävstång, det vill säga belåning. EFSF skall därför kunna låna pengar på marknaden. Hur det nu är möjligt då marknaden inte fungerar och då det endast är ECB och IMF som stått för den senaste tidens köp.
Hittills har EFSF endast lyckats låna 14 miljarder Euro från ECB som de bestämt förnekar och som extra panikåtgärd försöker de att låna upp på kortare löptider. Vilket samtidigt är fenomenalt korkat då de lånar ut pengarna på längre löptid, ett känt recept för en potentiell ytterligare framtida katastrof.
Italienska korta statsobligationer är nu återigen uppe och nosar över 7 procent, även om de i samband med regeringsskiftet föll tillbaks något runt helgen. Italien har inte än nått en inverterad räntekurva, men den är nu i princip platt, då räntan på tvååriga statsobligationer ligger runt 6,5 procent. När de korta räntorna går över de långa, vilket ger en inventerad kurva, brukar oftast vara dödsstöten. Byråkrater försöker nu införa allehanda förbud om regleringar mot kreditinstitut som tidigare var för snälla men nu är för snäva, samt så försöker man förbjuda onda spekulanter att ta positioner eller helt enkelt hedga sig mot länder och marknaders solvens.
Det blir allt tydligare att man bara famlar i mörker och förlorar dyrbar tid som borde läggas på lösningar istället för begränsningar. Något som snarare borde göras är att lyssna och bevaka vad dessa onda spekulanter eller snarare sanningsägare gör då de för det mesta sitter på de bästa varningsklockorna. Det är ju ganska korkat att hata spegeln därför att du är ful som Kyle Bass säger i intervjun som försvar till de som hedgar sig.
Om nu Italien tvingas be om räddningslån så faller en betydande del av EFSF -garantier bort. Italien hade “bara” ett underskott på 3,9 procent förra året så att skära i budgeten borde inte vara omöjligt men det måste ske fort för att vi skall kunna få en trendvändning på räntemarknaderna. Protester och strejker lär inte vänta på sig. Upp till bevis Monti!
Enligt Reuters diskuterar företrädare för eurozonen och IMF att Europeiska centralbanken ska låna ut pengar till IMF, för att att sedan tillföra räddningsfonden EFSF tillräckliga resurser för att lösa ut även de största euroländerna. För att ECB skall kunna låna ut direkt till EFSF måste måste EU- fördraget skrivas om.
Den stora övergripande lösningen kan som bekant bara Merkozy komma med, och de måste agera snabbt, frågan är om de klarar att enas. Några fler kockar i euroköket kommer inte behövas när de nu måste enas i hur de skall koka soppa på en spik. Om inte, kommer Frankrikes kreditbetyg snart att ryka då det redan lever på övertid.
Kommer Europas folk acceptera och vilja leva i ett allt mer överstatligt EU och en ökad politisk union som Merkel och kompani sätter sina sista kort till, eller faller allt samman av att åtminstone ett land lämnar valutaunionen.
Om skulderna skall skrivas ned eller inflateras bort återstår att se men vi tror att det kommer tvingas till skuldnedskrivningar oavsett hur aggressivt de väljer att köra sedelpressen. Skulderna är helt enkelt på tok för stora och ohållbara i det korta perspektivet.
Kyle Bass som blivit Michael Lewis nya gullegris och som onekligen aspirerar på titeln 2010-talets Rockstar Fund Manager. Intervjuades i BBC Hardtalk i veckan, hela intervjun är välinvesterade 23 minuter.
Måste såklart även slänga med den underbart frispråkige Nigel Farage
kommentarer kring den senaste politiska stormen. Som så vanligt spar han
inte på orden.
Mer läsning om du orkar:
Tysk-fransk historia kan snart vara över
Montis krisplan kommer inte att räcka.
Tysk dödsduell mot eurozonen
Reträtt i sista stund om kreditbetyg
Tisdagens Amerikanska data över inflationen, CPI, kom in på 3,5 mot 3,7 väntat, föreg var 3,9 CPI och idag att förväntningar på antalet nyanmälda arbetslösa vecka 45 sjönk med 5000 till 388 000.
Ett litet grönt skott var det någon som gastade på Bloomberg men i den stora bilden är det obetydligt. Eller rent av kanske ytterligare ett tecken på det astronomiska deflationstrycket som vi i väst står inför efter en monstruös megabubbla uppumpad av årtionden med billiga dumma pengar.
När nu Europa är i blickfånget kan Dollarn stärka sin position som ohotad reservvaluta, Oncle Sam kan tillfälligt pusta ut och fortsätta sparka burken nedför vägen för den här gången.
I videoklippet nedan förklarar Kyle Bass något dräpande det som så många av alla dessa experter med fina titlar och utbildningar på anrika Zombie universitet har så svårt att förstå. Ett talande exempel som han nämner är nämligen att de senaste 9 åren har de globala skulderna ökat med 12% varje år samtidigt som globalt BNP ökat med 4% per år detta har lett till att skulderna ökat från 80 trillioner dollar till 210 trillioner dollar. Någonstans efter vägen är det tänkt att i varje fall räntepengar skall trilla in från låntagarna till all denna skuld.
Kärnproblemet för Europa idag är tron och avsaknaden av den heliga tillväxten. Tillväxten motsvarar inte på långa vägar det som behövs för att klara av att betala räntor och amortera ned de skulder som dessa ekonomier har byggt upp genom alla dessa löften som nu inte kan infrias till offentliganställda, pensionärer och långivare som nu sitter på obligationer som snabbt faller i värde i takt med att räntorna stiger.
Oron medför att räntorna stiger vilket i dagens fall när det handlar om länder med höga statsskulder, gör att deras räntebörda stiger till nivåer som inte är hållbara. Detta då en allt större del av statsbudgeten går åt till att endast betala räntor på statsskulden. Det har redan hänt i Grekland, Portugal och Irland.
När nu skuldkrisens influensa drabbat stora länder som Italien och Spanien är det stor sannolikhet att Euron inte överlever om dessa länder tvingas till skuldnedskrivningar. Gränsen för när de andra länderna tvingats be om nödlån har skett då de korta räntorna legat kring 7%. Under veckan har de italienska och spanska räntorna närmat sig dessa nivåer med stormsteg, respektive lands tioåriga ränta ligger precis under 7% -bläcket. Tiden är nu väldigt dyrbar om de skall lyckas ro hem och rädda situationen. De enda som kan riktigt rädda situationen är Frankrike och Tyskland men till vilket pris? Båda länderna har statsskulder som befinner sig över 80% samtidigt som deras banker inte är rekapitaliserade.
De tre största bankerna i Frankrike är antagligen insolventa om deras balansräkningar skulle värderas enligt marknadsvärde. Likaså för några Tyska. Att dollarn inte stigit mer mot euron tros bero på den senaste månadens stora garageförsäljning. Detta då de främst de franska bankerna försökt att städa i sina böcker bäst det går, då stora positioner likviderats i dollar för att sedan växlas över i euro vilket lett till att dollarn inte stigit mer mot euron.
Något som dessvärre gjort problemet värre för bankerna är att det efter förra finanskrisen, efter Lehmans fall, började påtalas att bankernas balansräkningar på tillgångsidan var alldeles för bräckliga. Något som snabbt kunde råda bot på detta var om bankerna ökade ägandet av statsobligationer, eftersom suveräna länder i väst särskilt under eurons paraply bedömdes vara kassaskåpssäkra. Med AAA i betyg så behövde inte bankerna några reserver för att köpa dessa statsobligationer. Bankerna började köpa dessa papper med egna kreditpengar de skapar ur tomma luften och varför skall de då köpa tråkiga tyska obligationer med snål ränta när de kan få 4% och i vissa fall 5% i ränta på grekiska och portugisiska obligationer, de är ju ändå är kassaskåpssäkra…
Men verkligheten vill ibland annat, när nu räntorna rusar för de sydligare problemtyngda länderna sjunker även värdet på deras obligationer. Detta då större risk för betalningsinställelse prisas in nu till långivarna och i detta fall till bankernas förtret, särskilt då de saknar buffert för inköpen som de i många fall gjort utan eget kapital. Det som nyss var en bra affär har blivit till en mardröm.
Lite perspektiv -Spanien sålde precis statsobligationer på tio år och då blev räntan 6,975%.
En tioårig bolagsobligation emitterad av Norska Statoil ligger på 3,15%. De säkraste långivarna bortsett från stater med låg statsskuld har blivit många stora bolag, Siemens gick även i dagarna om Tyskland på räntemarknaden.
Att uppgörelsen med Grekland sattes till att inte vara betalningsinställelse, gjorde säkert att ett gäng feta bankirer i London och New York kunde andas ut då de inte behövde betala ut någon ersättning för de CDS kontrakt som de ställt ut. Istället för att straffa dessa onda spekulanter som köpt CDS kontrakt i hopp om en grekisk default dröjde det inte länge innan beslutet slog tillbaks på byråkraterna i Bryssel med full kraft. Detta när det nu gick upp för marknaden att det inte längre går att försäkra sig mot länders betalningsinställelser i samma magnitud som tidigare. Osäkerheten lät inte vänta på sig och räntorna fortsatte att stiga, nu fortare med sjunkande priser på statsobligationerna som följd.
1-0 till Storbritannien och USA mot Eurozonen då det är främst banker och försäkringsinstitut likt AIG som utfärdat alla dessa CDS kontrakt. Det mest ironiska är dock att de största innehavarna av grekiska CDS:er är de grekiska bankerna som också sitter på den största andelen av grekiska statsobligationer -dubbel outch!
Eurozonens stödfond EFSF är inte en lösning på långa vägar. Varför? Jo därför att länder som nu skall räddas kan ju inte själva mota stöd och samtidigt vara med och garantera fonden. Det är ju lite som att lugga varandra samtidigt, ju hårare jag sliter i min opponents hår får jag samtidigt återbördat i samma styrka. ZeroHedge döpte i veckan om fonden lite fyndigt till “Euro Fiasco Suicide Formula”.
Räddningsfonden får garantier från de olika euroländerna i förhållande till deras storlek och meningen var också att man skulle ge fonden ökad kraft genom en hävstång, det vill säga belåning. EFSF skall därför kunna låna pengar på marknaden. Hur det nu är möjligt då marknaden inte fungerar och då det endast är ECB och IMF som stått för den senaste tidens köp.
Hittills har EFSF endast lyckats låna 14 miljarder Euro från ECB som de bestämt förnekar och som extra panikåtgärd försöker de att låna upp på kortare löptider. Vilket samtidigt är fenomenalt korkat då de lånar ut pengarna på längre löptid, ett känt recept för en potentiell ytterligare framtida katastrof.
Italienska korta statsobligationer är nu återigen uppe och nosar över 7 procent, även om de i samband med regeringsskiftet föll tillbaks något runt helgen. Italien har inte än nått en inverterad räntekurva, men den är nu i princip platt, då räntan på tvååriga statsobligationer ligger runt 6,5 procent. När de korta räntorna går över de långa, vilket ger en inventerad kurva, brukar oftast vara dödsstöten. Byråkrater försöker nu införa allehanda förbud om regleringar mot kreditinstitut som tidigare var för snälla men nu är för snäva, samt så försöker man förbjuda onda spekulanter att ta positioner eller helt enkelt hedga sig mot länder och marknaders solvens.
Det blir allt tydligare att man bara famlar i mörker och förlorar dyrbar tid som borde läggas på lösningar istället för begränsningar. Något som snarare borde göras är att lyssna och bevaka vad dessa onda spekulanter eller snarare sanningsägare gör då de för det mesta sitter på de bästa varningsklockorna. Det är ju ganska korkat att hata spegeln därför att du är ful som Kyle Bass säger i intervjun som försvar till de som hedgar sig.
Om nu Italien tvingas be om räddningslån så faller en betydande del av EFSF -garantier bort. Italien hade “bara” ett underskott på 3,9 procent förra året så att skära i budgeten borde inte vara omöjligt men det måste ske fort för att vi skall kunna få en trendvändning på räntemarknaderna. Protester och strejker lär inte vänta på sig. Upp till bevis Monti!
Enligt Reuters diskuterar företrädare för eurozonen och IMF att Europeiska centralbanken ska låna ut pengar till IMF, för att att sedan tillföra räddningsfonden EFSF tillräckliga resurser för att lösa ut även de största euroländerna. För att ECB skall kunna låna ut direkt till EFSF måste måste EU- fördraget skrivas om.
Den stora övergripande lösningen kan som bekant bara Merkozy komma med, och de måste agera snabbt, frågan är om de klarar att enas. Några fler kockar i euroköket kommer inte behövas när de nu måste enas i hur de skall koka soppa på en spik. Om inte, kommer Frankrikes kreditbetyg snart att ryka då det redan lever på övertid.
Kommer Europas folk acceptera och vilja leva i ett allt mer överstatligt EU och en ökad politisk union som Merkel och kompani sätter sina sista kort till, eller faller allt samman av att åtminstone ett land lämnar valutaunionen.
Om skulderna skall skrivas ned eller inflateras bort återstår att se men vi tror att det kommer tvingas till skuldnedskrivningar oavsett hur aggressivt de väljer att köra sedelpressen. Skulderna är helt enkelt på tok för stora och ohållbara i det korta perspektivet.
“Buying gold is just buying a put against the idiocy of the political cycle. It’s That Simple”
Kyle Bass som blivit Michael Lewis nya gullegris och som onekligen aspirerar på titeln 2010-talets Rockstar Fund Manager. Intervjuades i BBC Hardtalk i veckan, hela intervjun är välinvesterade 23 minuter.
Nigels kommentarer om EFSF fonden.
Mer läsning om du orkar:
Tysk-fransk historia kan snart vara över
Montis krisplan kommer inte att räcka.
Tysk dödsduell mot eurozonen
Reträtt i sista stund om kreditbetyg
2011-11-12
IEA rapportering men ingen som verkligen lyssnar!
Nu när IEA precis kommit ut med sin årliga World Energy Outlook
(WEO) kan det vara nyttigt att gå tillbaka till förra årets utlåtanden
från IEA för att få lite perspektiv. Specifikt IEA:s chefsekonom Fatih
Birol som ofta uttalar sig för IEA och ofta åker världen runt och
presenterar rapporten. 5:e september 2010 intervjuades Fatih Birol av
BBC-programmet “One Planet:
Journalisten i programmet går igenom några av IEA:s siffror gällande oljan och säger -det är deprimerande
Fatih Birol svarar då -det är mer än deprimerande, det är alarmerande…det är därför vi försöker informera regeringar om det.
Vidare säger Birol -Om vi antar att de kommande 20 årens globala efterfrågan på olja är konstant (även om han inte tror det) måste vi för att kompensera för den nedåtgående produktionen i dagens befintliga fält, hitta och utveckla motsvarande 4 nya Saudiarabien i produktion. (för den som inte vet -världens idag näst största producent av olja (Ryssland nr 1 nu) och landet med världens överlägset största oljereserver).
-Detta är utmanande, säger Birol.
Journalisten avbryter -en utmaning? Omöjligt helt klart.
-Det är mycket utmanande, fortsätter Birol.
Birol säger att detta är teoretiskt möjligt med tanke på de icke-konventionella oljeresurserna i världen (tex oljesand från Kanada) men utmanade…
Birol fortsätter -Det är mer och mer utmanande och komplicerat att utvinna oljan och därför ”The era of cheap oil is over, forever”
Fatih Birol tycker det är viktigt att komma ihåg att ny en ny klimatpolicy kan styra energianvändandet till andra energikällor och effektivare användning av nuvarande oljeanvändande och därmed få ner den ohållbara efterfrågan på olja.
-Vi måste lämna oljan innan oljan lämnar oss, avslutar Birol med
När vi båda lyssnade på Fatih Birols presentation av World Energy Outlook på Näringsdepartementet i Stockholm november 2010 var det just dessa ord Birol inledde med när han kom till presentationen av oljan: ”The era of cheap oil is over”.
Det är just detta vi måste förstå, den BILLIGA oljan har nått eller närmar sig globalt, en maximal produktionstakt. Det är denna billiga olja som håller vår globala ekonomi igång! När den billiga oljan blir för dyr, måste den globala ekonomin som vi känner den ställa om till en regional och lokal ekonomi. För allt som vi tar för givet som billigt blir dyrt när oljan blir dyr -Så enkelt är det.
Journalisten i programmet går igenom några av IEA:s siffror gällande oljan och säger -det är deprimerande
Fatih Birol svarar då -det är mer än deprimerande, det är alarmerande…det är därför vi försöker informera regeringar om det.
Vidare säger Birol -Om vi antar att de kommande 20 årens globala efterfrågan på olja är konstant (även om han inte tror det) måste vi för att kompensera för den nedåtgående produktionen i dagens befintliga fält, hitta och utveckla motsvarande 4 nya Saudiarabien i produktion. (för den som inte vet -världens idag näst största producent av olja (Ryssland nr 1 nu) och landet med världens överlägset största oljereserver).
-Detta är utmanande, säger Birol.
Journalisten avbryter -en utmaning? Omöjligt helt klart.
-Det är mycket utmanande, fortsätter Birol.
Birol säger att detta är teoretiskt möjligt med tanke på de icke-konventionella oljeresurserna i världen (tex oljesand från Kanada) men utmanade…
Birol fortsätter -Det är mer och mer utmanande och komplicerat att utvinna oljan och därför ”The era of cheap oil is over, forever”
Fatih Birol tycker det är viktigt att komma ihåg att ny en ny klimatpolicy kan styra energianvändandet till andra energikällor och effektivare användning av nuvarande oljeanvändande och därmed få ner den ohållbara efterfrågan på olja.
-Vi måste lämna oljan innan oljan lämnar oss, avslutar Birol med
När vi båda lyssnade på Fatih Birols presentation av World Energy Outlook på Näringsdepartementet i Stockholm november 2010 var det just dessa ord Birol inledde med när han kom till presentationen av oljan: ”The era of cheap oil is over”.
Det är just detta vi måste förstå, den BILLIGA oljan har nått eller närmar sig globalt, en maximal produktionstakt. Det är denna billiga olja som håller vår globala ekonomi igång! När den billiga oljan blir för dyr, måste den globala ekonomin som vi känner den ställa om till en regional och lokal ekonomi. För allt som vi tar för givet som billigt blir dyrt när oljan blir dyr -Så enkelt är det.
2011-11-10
Obama vill ge tillstånd att borra i nya områden
Obama administrationen tillkännagav på tisdagen sitt nya förslag för
offshore-oljeborrning, som uppmanar till att öppna nya områden i
Mexikanska golfen och Alaska, men även områden längs öst och västkusten
berörs.
Planen är en besvikelse för miljöaktivister men föll långt ifrån vad oljeindustrin och dess kongress-supportrar krävt.
Planen, som är föremål för månader av offentliga utfrågningar och eventuella revisioner, expanderar de områden i Mexikanska golfen som nu är under utveckling, inklusive några nära Florida som länge varit tabu. Det kommer också att göra större delar av Norra ishavet utanför North Slope och i Cook Inlet i Alaska tillgänglig för oljeprospektering. Samt delar av östkusten då främst Virginia bild ovan.
Det tidigare förslaget drog även det skarpa protester från statliga federala representanter främst längs ostkusten, med undantag för en handfull tjänstemän i Virginia som är ivriga att se borriggar längs statens kust.
Det mest sannolika området för prospektering först ut är utanför Virginia, i ett område som betecknas Lease Sale 220.
“Förra årets katastrof i Mexikanska golfen skulle vara en väckarklocka om riskerna med oljeborrning till havs”, säger Miyoko Sakashita, havdirektör vid Centrum för biologisk mångfald. “Men det ser ut som president Obama träffade snooze-knappen och sov rakt igenom det.”
Skön kommentar om att minnet inte är särskilt långt.
Industrin och deras invigda policyförespråkare i federal såväl som på statlig nivå försöker främst att sälja in förslaget med hur många ny jobb det kommer att skapa och alla dessa nya fossila rikedomar det kommer inbringa.
Arbeten kommer det säkert att skapa enligt devisen “Drill baby, drill!”, men rikedomar det återstår att se. I det berörda området utanför Virginias kust på 2,9 miljoner hektar uppskattas det finnas 130 miljoner fat olja.
………….
U.S. to Open New Areas to Offshore Drilling, New York Times 2011-11-08
Virginia Lease Sale 220 Information
Tech Talk – Drilling off the Atlantic Coast, The Oil Drum 2011-11-07
Planen är en besvikelse för miljöaktivister men föll långt ifrån vad oljeindustrin och dess kongress-supportrar krävt.
Planen, som är föremål för månader av offentliga utfrågningar och eventuella revisioner, expanderar de områden i Mexikanska golfen som nu är under utveckling, inklusive några nära Florida som länge varit tabu. Det kommer också att göra större delar av Norra ishavet utanför North Slope och i Cook Inlet i Alaska tillgänglig för oljeprospektering. Samt delar av östkusten då främst Virginia bild ovan.
Det tidigare förslaget drog även det skarpa protester från statliga federala representanter främst längs ostkusten, med undantag för en handfull tjänstemän i Virginia som är ivriga att se borriggar längs statens kust.
Det mest sannolika området för prospektering först ut är utanför Virginia, i ett område som betecknas Lease Sale 220.
“Förra årets katastrof i Mexikanska golfen skulle vara en väckarklocka om riskerna med oljeborrning till havs”, säger Miyoko Sakashita, havdirektör vid Centrum för biologisk mångfald. “Men det ser ut som president Obama träffade snooze-knappen och sov rakt igenom det.”
Skön kommentar om att minnet inte är särskilt långt.
Industrin och deras invigda policyförespråkare i federal såväl som på statlig nivå försöker främst att sälja in förslaget med hur många ny jobb det kommer att skapa och alla dessa nya fossila rikedomar det kommer inbringa.
Arbeten kommer det säkert att skapa enligt devisen “Drill baby, drill!”, men rikedomar det återstår att se. I det berörda området utanför Virginias kust på 2,9 miljoner hektar uppskattas det finnas 130 miljoner fat olja.
………….
U.S. to Open New Areas to Offshore Drilling, New York Times 2011-11-08
Virginia Lease Sale 220 Information
Tech Talk – Drilling off the Atlantic Coast, The Oil Drum 2011-11-07
Rapport från ASPO-USA konferens
Jan Mueller, ordf ASPO-USA vid talarstolen i auditorium, Capitol Hill. Konferensdag 1
Så är man tillbaka efter en händelserik vecka i Washington DC, där höjdpunkten var 3.5 dagar olja/energikonferens anordnad av ASPO-USA (2-5 nov). Intrycken och tankarna är många, kort o gott kan man säga att alla förväntningar infriades med råge!
För tillfället bearbetar och analyserar vi
materialet från konferensen i form av slides, bilder, videos och
ljudupptagningar. Vi arbetar intensivt med detta men det måste få ta sin
tid. Första detaljerade rapporten kommer nog upp i slutet av veckan
eller i början av nästa.
Tills dess:
Jonathan Callahan har sammanfattat sina intryck av den inledande konferensdagen under torsdagen på Energi Bulletin. Jonathan Callahan är fristående konsult för Mazama Science,
har doktorerat i ”Physcical Chemistry” vid University of Washington och
har bland annat arbetat på uppdrag av NASA och USA:s miljömyndighet
EPA. Jag talade med Jonathan som hastigast under förra årets konferens i
Washington DC.
Under årets konferens träffade jag bland annat arkitekten och bloggaren Donal Fagan som gjort en sammanfattning av konferensens sista dag. Se gärna Donals blogg dagblog som
han driver med några andra.
Jag och Donal (och många fler) deltog i
seminariet “Community Adaption and the Post-Peak Economy”. Panelen
bestod av den enastående John Michael Greer, författare till bland annat
”The Long Descent” och nu senast den brillianta boken ”The Wealth of
Nature-Economics as if Survival Mattered” (en bok som alla människor bör
läsa), Dimitri Orlov, Nicole Foss (första delen av seminariet). Andra
delen av seminariet deltog Sharon Astyk istället för Nicole Foss.
Samtliga deltagare ställde frågor och deltog i stundtals intensiva
diskussioner kring hur man bör förbereda sig för Peak Oil och hur man på
bästa sätt övertygar andra människor om dess oerhörda betydelse för
världen, samhälle och individer på kort sikt.
Jag ställde frågan som jag och några andra
diskuterat under konferensen, nämligen hur Peak Oil rörelsen ska undvika
nuvarande nästintill kolliderande med klimatrörelsen och övriga inom
hållbarhet som inte tagit till sig/förstått Peak Oil? Och omvänt hur en
del inom Peak Oil negligerar klimathotet för att de anser Peak Oil hotet
ligger närmare i tiden och därmed hur dessa ska ta till sig
klimathotet? Samarbete mellan båda dessa rörelser krävs då klimathotet
dessvärre inte försvinner med Peak Oil (utvecklar inte detta här).
Medvetna om klimathotet och medvetna om Peak Oil har allt att vinna på
samarbete men även allt att förlora på att INTE samarbeta.
Donal frågade mig om oljeberoendet i Sverige och
jag berättade bland annat hur enormt beroende vi är av olja (diesel och
bensin) för våra transporter av varor inom landet som mer eller mindre
helt sköts av lastbilar och att detta tillsammans med ett undermåligt
järnvägsnät och en nationell ekonomi som nästan till 50 % består av
exportintäkter…ja är högst sårbar för Peak Oil och dess ekonomiska och
energimässiga konsekvenser.
Donal och många andra amerikaner jag träffade under
konferensen blev förvånade över Sveriges beroende av fossila bränslen
då många håller Sverige och Norge som föregångsexempel för hållbar
energi. Vid ett flertal tillfällen berättade jag även att Sverige
alltmer blivit en serviceinriktad ekonomi, likt USA och antingen lagt
ner den egna produktionen eller flyttat den utomlands. Även detta gör
Sverige MYCKET sårbart för Peak Oil, produktionsavbrott och att tidigare
kunnande i allt från hantverksyrken till egen matproduktion-ej beroende
billig olja, går förlorad. Kunskap och produktion som oundvikligen
kommer behövas i (och inte utanför) Sverige när importen av alla
utlandsprodukter, beroende av billig olja inte längre blir tillgängliga
för import (blir för dyra/inte längre lönsamt att importera på grund av
för höga transport och produktionskostnader).
Donal berättade även om en tävling som anordnas av
USA:s energidepartement (DOE) varje år för bästa solcellsbaserade hus i
USA kallad Solar Decathlon (se även Donals inlägg om årets tävling) vilket påminde mig om A-hus projektet eller som det egentligen heter ”One Tonne Life” i Sverige, där bland annat Vattenfall och Volvo är inblandat.
Våra egna tankar mm om konferensen kommer alltså inom kort -så vänligen håll till godo!
2011-11-08
Arla ett hot mot svensk livsmedelsproduktion
Makten över svensk matproduktion hamnar allt mer i händerna på utländska multinationella
bolag. Nu senast genom Arlas uppköp av Milko. Risken är uppenbar att
även Skånemejerier inom kort slukas av någon utländsk mejerijätte,
skriver journalisten Gunnar Lindstedt idag på Svd Brännpunkt.
De stora förlorarna är antagligen oss konsumenter och producenterna dvs bönderna. Det tuffa klimatet och pressade priser som råder för Sveriges mjölkbönder kommer knappast att lätta nu när de kommer att möta större konkurrens. Att konkurrensmyndigheten låtit Arla köra med sitt fulspel år efter år utan efterverkningar är stor skandal. Tidigare artikel i E24 som även rekommenderas, (Artikeln är en sammanfattning av en artikel i Veckans Affärer av Gunnar Lindstedt från i år) där det det beskrivs hur Arla sakta men säkert svälter ut sina konkurrenter genom bland annat prisdumpning. Arlas hemliga plan ser tyvärr ut att förverkligas.
Lindstedt som sedan tidigare är anhängare av Peak oil nämner även det viktiga i att“Matproduktionen måste dessutom bli mer lokal och småskalig för att klara framtidens krav på minskade koldioxidutsläpp och tilltagande energibrist. Att som i dag använda stora mängder olja för att producera, paketera och transportera vår mat är ohållbart”.
Mer läsning i ämnet:
De stora förlorarna är antagligen oss konsumenter och producenterna dvs bönderna. Det tuffa klimatet och pressade priser som råder för Sveriges mjölkbönder kommer knappast att lätta nu när de kommer att möta större konkurrens. Att konkurrensmyndigheten låtit Arla köra med sitt fulspel år efter år utan efterverkningar är stor skandal. Tidigare artikel i E24 som även rekommenderas, (Artikeln är en sammanfattning av en artikel i Veckans Affärer av Gunnar Lindstedt från i år) där det det beskrivs hur Arla sakta men säkert svälter ut sina konkurrenter genom bland annat prisdumpning. Arlas hemliga plan ser tyvärr ut att förverkligas.
Lindstedt som sedan tidigare är anhängare av Peak oil nämner även det viktiga i att“Matproduktionen måste dessutom bli mer lokal och småskalig för att klara framtidens krav på minskade koldioxidutsläpp och tilltagande energibrist. Att som i dag använda stora mängder olja för att producera, paketera och transportera vår mat är ohållbart”.
Mer läsning i ämnet: