Hopp om mer olja från Irak

Sveriges Radio rapporterade i fredags om en ökning av Iraks oljeproduktion med mellan 3-4 gånger dagens produktionsnivå. Irak har satt som mål att nå denna produktionsnivå inom endast 4 år med hjälp av bland annat oljebolagen Shell och Petronas. I rapporteringen står det dock felaktigt att ett av de två stora oljefälten som nämns, Rumaila, är ett NYTT oljefält. Rumaila-fältet upptäcktes redan 1953, vad som är nytt är att oljeproduktionen nu ska ökas rejält med hjälp av ovan nämnda oljebolag.

 Länk till artikel och inslaget från Sveriges Radio ekoredaktion<<

Det råder dock inget tvivel om att Rumaila tillhör ”jätteelefanterna” bland oljefälten i världen, (bland de 4-5 största i världen). Men vad vi frågar oss är framförallt i vilken takt utvinning kommer ske och vilken ekonomi det kommer att finnas i utvinningen. Om nettoenergin är låg, det vill säga om det går åt mycket energi relativt mot vad man kan generera med den mängd olja man tar upp (nettoenergin), blir det dyrare/mindre lönsamt att utvinna oljan. Om det blir dyrare att utvinna oljan är der mycket möjligt att produktionsnivån sänks för att sänka kostnaderna.

Kanske viktigast av allt är dock NÄR man kommer upp i denna produktionsnivå/takt, om det sker om ca 5 år (även som BP:s produktionschef tror det tar längre tid) utgör en fyrdubbling av Iraks oljeproduktion en bråkdel av vad som måste komma i produktion fram till 2035 enligt International Energy Agency (IEA) . Fram till 2035 måste motsvarande 50 miljoner fat/dag av ny produktion komma igång för att ersätta produktionsnedgången i dagens oljefält. IEA, sida 12<<  Eller motsvarande 5 nya Saudiarabien i dagens produktionsnivå! (räknat på data från BP Stat Review 2011).

Det är med andra ord en lång bit kvar innan produktionsnivån från nuvarande oljefält kan möta en ökande efterfrågan från bland annat Kina, Indien och Mellanöstern parallellt med den nedgående produktionstakten.

Vi frågar oss även hur mycket Irak kommer att ”tillåtas” producera med OPEC:s kvoter.

När det gäller det andra superjättefältet eller elefanten i Irak som nämns av Sveriges Radio, där BP och Petrochina väntas ta upp den oerhörda produktionsnivån 2,8 miljoner fat/dag, ställer vi oss samma frågor: När och vilken produktionsnivå når man faktiskt och hur mycket är detta i förhållande till den globala efterfrågan och minskade produktionstakten?

Någon kanske frågar sig varför vi inte tagit med Canada som enligt USA:s Energy Information Administration (EIA) sitter på världens 3:e största oljereserver med hela 175.2 miljarder fat olja. Men av dessa är 143,1 miljarder beräknade att komma från Canadas oljesand (enligt data från BP Statistical Review 2011). Denna enorma siffra på 143,1 miljarder fat är dock vilseledande av flera orsaker. Först och främst om man generellt kan ta upp max 40% av oljan i ett konventionellt oljefält ställer vi oss högst tveksamma till att man kommer upp i dessa nivåer när det gäller oljesanden. Siffran 143,1 är ”proven reserves” dvs vad man beräknar att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att ta upp i framtiden med dagens förutsättningar och metoder.

Samtidigt kvarstår det faktum att Canada i dagsläget endast producerar ca 3,3 miljoner fat/dag eller 4,2% av världens totala oljeproduktion och därmed bara hamnar på 10:e plats bland oljeproducenterna i världen. Tiden får helt enkelt utvisa om Canadas oljereserver kan räknas in bland konventionella oljereserver och övriga oljevätske-reserver.

I övrigt är det intressant att notera att i figur 1 ovan, över världens 7 största oljereserver (naturligtvis med reservation för att Saudiarabien mfl inte anger exakta siffror över sina oljetillgångar av ekonomiska och politiska skäl) att Ryssland hamnar sist, på 7:e plats. Tittar vi däremot på Figur 2 ovan, över världens 7 största oljeproducenter hamnar Ryssland på FÖRSTA plats till och med före Saudiarabien.

För att nu återkoppla till Irak. Irak har världens 4:e största oljereserv och står i dagsläget för ca 3,1 % av världens totala oljeproduktion. Om Irak skulle fyrdubbla sin nuvarande oljeproduktion skulle Irak producera 9,6 miljoner fat per/dag och stå för 12,4% av världens oljeproduktion. Detta skulle, med övriga länders produktion oförändrade, föra Irak från 7:e till 2:a plats.

På kort sikt kan ny produktion i Irak från dessa jättefält tillsammans med ökad produktion i Libyen skapa förhoppningar om att den kraftiga ökningen av oljepriset det senaste året kan stanna upp eller till och med att rekylera tillbaka något. Särkilt nu när den globala ekonomiska konjunkturen är under avkylning. Att Iraks ökade oljeproduktion marknadsförs som ett NYTT fynd ställer vi oss starkt frågande till.

Den långsiktiga trenden med dagens konsumtion och ökade efterfrågan av olja gör att vi måste hitta motsvarande 5 nya Saudiarabien, där produktionen kan komma igång väldigt fort för att ersätta minskad produktion från dagens oljefält.